Det går alltid att diskutera vilken form av drift som kommunalt ägda verksamheter ska ha. Varje enskilt fall har sina detaljer och förutsättningar. Rent generellt är det så att drivkraft och driftighet utanför den kommunala organisationen tillför både nytta och idérikedom. Ofta med det kommersiella som bränsle.
Ibland kan yttre omständigheter kräva tillfälliga undantag. När kommunen nu vill knåda samman gästhamnsverksamheten med sjömacken, då väljer Socialdemokraterna och Moderaterna att låta driften bli kommunal. Åtminstone tillfälligt.
För det kan inte ligga i Moderaternas ideologiska visionsarbete att det offentligt drivna i Nyköping ska breddas på bekostnad av det som med fördel kan utvecklas med hjälp av privata krafter, på entreprenad. Socialdemokraterna lär inte riskera samma typ av ideologiskt magsår över detta.
Att söka en kombinerad lösning, där en och samma entreprenör driver gästhamnen och sjömacken, är värt ett försök. Ansvaret för helheten blir tydligare. Men sedan gäller det att hitta någon som har kapaciteten att utveckla verksamheten. Det behövs.
Gästhamnen och sjömacken är del av Nyköpings ansikte utåt, mot vattnet och i hamnområdet. Det är en viktig del av välkomnandet för vattenburna besökare. Det är då entreprenörskraften gör skillnad, inte minst i det som kan beskrivas som det där lilla extra över tid. Dessutom brukar det innebära snabbare beslutsvägar, där förändringar i gästernas behov kan mötas med mer raska steg.
Låt därför den kommunala driften av gästhamnen i Nyköping bli en kortvarig parentes. Gör det som krävs, förändra och paketera om – men fastna inte i det tillfälliga.