Nästan var femte elev som gick ut grundskolan i somras nådde inte kraven för att få läsa ett nationellt program på gymnasiet. 
Preliminära siffror från de fyra största kommunerna i Sverige visar att endast 82 procent av eleverna som gick ut årskurs nio nådde kunskapskraven för att söka till gymnasiet. För friskolor är siffrorna något högre. Runt om i landet vittnar också andra kommuner om samma sak: många niondeklassare som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet.

I Nyköping har det här problemet varit plågsamt uppenbart. Det var en av anledningarna till den uppmärksammade konsultutredning som gjordes i höstas. Bara 68,5 procent av eleverna var behöriga till ett yrkesprogram till gymnasiet. Rikssnittet är 83 procent. Det är långt till Sveriges bästa skola.
 

Skolan är livsviktig. Utbildning ger barn och unga verktyg för ett bättre liv, inte bara nu utan också på sikt. I tider där vi dessutom ser att gängkriminella rekryterar allt yngre kommer skolan vara en livsavgörande plats. Att fler får chansen att lyckas i skolan kommer att vara ett långt mer kraftfullt verktyg än allt hårdare straff.

Skolverkets statistik pekar på att kunskapsnivån hos grundskoleelever har legat på en liknande låg nivå under flera år. Ambitionsnivån för svensk skola har höjts och ett större fokus har lagts vid att hjälpa de elever från studieovana hem, men mer behöver göras. Skolorna klarar ändå inte att kompensera för elevernas olika förutsättningar. 

Skolverket konstaterade i sin bedömning av läget i skolväsendet för 2023 att elevernas kunskaper generellt sett ligger på en god nivå men att det finns alltför stora skillnader. Många fortsätter att halka efter, år efter år. Skolverket anser att skolan inte förmår att kompensera för elevernas skilda förutsättningar. Huvudmännen, det vill säga i de allra flesta fall kommunerna, får alltmer olika förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag. De misslyckas med att erbjuda utbildning av likvärdig kvalitet över hela landet. 

Det spelar stor roll vilka förutsättningar eleven har med sig hemifrån och var man bor. En elev som riskerar att inte nå kunskapskraven ska enligt skollagen erbjudas stöd. Men andelen elever som erbjuds stöd först i årskurs nio ökar. Åtgärderna kommer i ett för sent skede, trots att det är tidiga insatser som har störst inverkan på barnens utveckling.

Till att börja med handlar det om ökade resurser till skolorna, men kedjan av stöttande insatser måste fungera redan i ett tidigt skede. Ingen ska bli borträknad.