I Oxelösund blir barnkullarna till förskolan allt mindre. Det är färre än planerat, enligt tillförordnade skolchefen Jessica Caftemo. I en mindre kommun är en minskning på 50 barn över tre år en rejäl skillnad för den som planerar för verksamhet, med personal och lokaler. I dag går det 136 barn i Oxelösunds förskolor. I Trosa varslar kommunen 30 anställda när antalet förskolebarn minskar. Skolchefen Inger Fransson ser behov av att anpassa verksamheten.
Den politiska utmaningen är att jämna ut effekterna av förändringar i barnkullarna. Använd en del av utrymmet åt att bygga framtida nyttor.
Barnen i dessa åldrar blir färre sett över hela landet. Så kommer det att vara i några år till, enligt Statistiska centralbyråns prognoser. Kommunpolitiker och skolorganisationer har att fundera på hur de utvecklar en bättre förskola för fler, barn för barn. Fokusera då gärna på ökade insatser för en starkare språkutveckling.
Detta handlar inte minst om att underlätta för mer långsiktig integration. Språk är rak vardagsnytta för de barn som har annat hemspråk än svenska. En tidig, god träning i det svenska språket kan minska riskerna för framtida utanförskap. Satsning på språkutveckling handlar också om att stötta barn som behöver detta stöd av andra skäl. En daglig, uthållig samtalsträning är värdefullt, oavsett grundförutsättningar. Vi växer på olika sätt och i olika takt.
Nästan alla barn går numera i förskolan: 95 procent av barnen födda i Sverige och 72 procent av barnen födda utanför Norden. Förskollärarnas grunduppdrag är omöjligt att överskatta – enskilt och sett till helheten. Därför finns alla skäl att planera och arbeta för mer av pedagogisk kvalitet och stärkt språkutveckling under förskoletiden. Det underlättar barnets kliv in i grundskolan.
Mer omfattande integrationsåtgärder tål också att stödfinansieras med andra skattemedel än kommunernas förskolepengar. Även om huvudansvaret för finns hos de folkvalda i kommunen och dess tjänstemannaorganisation.
När barnkullarna minskar ser de flesta kommuner över lokalkostnader och personalbehov. Det följer oftast ett givet mönster: små enheter stryks och större blir kvar. De mindre orternas enheter hamnar lättast under strykpennan. En sådan utveckling skapar klyftor för framtiden som tål att fokuseras på och analyseras närmare kvalitativt.
Blir stora förskolor med många avdelningar verkligen bättre för barnen? Gör detta barnen verkligen bättre förberedda för grundskolans krav och förväntningar? Eller bara genomsnittsbarnet med genomsnittsförutsättningar?
Snart vänder kurvorna igen – och då behövs mer ytor igen och mer kapacitet för fler barn. För barnen mellan 0-4 år beräknas kullarna öka igen från 2027, nationellt sett. För 5-9-åringarna dröjer det till 2031. Men utvecklingsresan in i skolan går att redan påverka för alla barn, även i det lilla.