Vi har våra floder och vattendrag att tacka för mycket. För länge sen började vi hämta vatten från dem till jordbruket. Det gjorde att vi människor kunde konstbevattna våra odlingar. Efter det var vi inte längre beroende av regnets välvilja. Dessutom utgjorde vattenflödet ett utmärkt transportsystem som möjliggjorde mer handel och utbyte. Därför är det inte en slump att världens första civilisationer uppstod runt floderna Tigris, Nilen, Yangtze och Indus.
Men trots att människan fått mycket gott av sina floder har vi inte alltid gjort dem gott tillbaka. För tyvärr har vattendragen också varit ett, åtminstone kortsiktigt, lätt sätt att göra sig av med avfall. Till en början handlade det kanske om gödsel, slaktrester och andra föroreningar från jordbruket. Idag utgör också orenat avlopp, plast och skadliga kemikalier problem för många av världens vattendrag.
Som tur är verkar det skymtas ett ljus vid slutet av floden, i alla fall i några delar av världen. I samband med sommarens OS i Paris kunde triathleterna nyligen simma i stadens flod, Seine. Visserligen blev tävlingen uppskjuten på grund av ett oväder som dragit med sig nya föroreningar tillfälligt, men tillslut kunde den faktiskt genomföras. Det blev en milstolpe i en sanering som bland annat skett med hjälp av en stor och kostsam renovering av stadens avloppssystem.
Häromveckan kunde man också läsa i SN att Nyköpingsån nått en liknande milstolpe. Kommunen har börjat testa vattenkvalitén i ån - och resultaten är lovande. Kommunstyrelsens ordförande Urban Granström (S) menar att detta kan möjliggöra för en central badplats – även om fler tester kommer att behövas innan det kan ske.
Nyköpingsån och Seine är inte heller ensamma. För en liknande utveckling har skett i Londons Themsen och många andra av den rika världens floder. Det är inte så konstigt eftersom en ordentlig renhållning är förknippad med samhälleliga kostnader. Tittar man på havens plastföroreningar ligger de floder som bidrar allra mest till den i Filippinerna, Indien och Malaysia. Samtidigt är USA och EU:s andel av havens plastföroreningar bara några procent.
Det är nog få som gläds åt nedskräpad natur och smutsiga floder. Men det är något som är svårare för de mindre utvecklade ekonomierna att prioritera. Ju rikare ett land är desto mer kan man bry sig om planetens hållbarhet. Därför är ekonomisk utveckling en förutsättning för ett renare jordklot.
Från att från början varit en slags naturlig infrastruktur intar vattendragen på många platser en ny roll. Som en central plats för bad, grönska och vackra vyer. Utbytet med människan är långt ifrån över, men den här gången ser det ut att bli mer ömsesidigt. Förhoppningsvis får vi i framtiden fler exempel på floder som väcks till liv från att ha varit en grå flytande sophög alltför länge.