Alla som kan arbeta ska arbeta. Det är ett närmast klassiskt argument om den svenska arbetsmarknaden och det sociala skyddsnätet. Det är förenklat, om än sant. Den som vill ha mer påtagliga resultat kan däremot inte nöja sig med detta plakatbudskap. Att bryta utanförskap är inte som att knäppa med fingrarna.
Det går åt rätt håll i Nyköping, färre hushåll behöver ekonomiskt bistånd. Det är en trend som vi har sett växa fram under de senaste åren. Ett tålmodigt arbete från politiken och kommunens sida i mötet med människor i utanförskap bär frukt. I höstas bytte kommunen politisk ledning, där Socialdemokraterna satt kvar, men i koalition med Moderaterna i stället för Centerpartiet och Miljöpartiet. Moderaterna klev in med löfte om att minska bidragsberoendet. Det är ingen dålig ambition, men då var redan en process i full gång.
Den strukturella nedgång som vi nu kan se i statistiken har inte uppstått efter valet. Effekterna av det som kan göras nu kommer säkert att bli synligt senare. För målet är ju att ge människor en ärlig chans. Det är att inte bara kliva in på arbetsmarknaden, utan också att kunna hålla sig kvar. I en tid med försvagad eller svajig konjunktur är det allt annat än lätt gjort. Sist in, först ut.
Det här med arbetsförmåga är inte en allt eller inget-situation. Det finns ett antal kommuninvånare som av olika skäl, ofta medicinska, inte klarar att jobba heltid. Däremot mäktar de med deltid i olika utsträckning. Dessa medmänniskor både jobbar och får stöd – och det är bra för individen och bra för samhället att det kan fungera så. Några har det väldigt svårt och behöver mycket stöd, för andra kan det rulla på bra. Det är mycket individuellt, men varje arbetad timme är en positivt laddad stund.
Det blir ett fokus på vad man kan, i stället för vad man inte kan klara av.
Bland de som får ekonomiskt bistånd finns även ungdomar som inte har kommit ut i arbete, eller vuxna som flytt hit från andra länder och behöver få ett fotfäste genom jobb. Resan till egenförsörjning är fullt möjlig inom rimlig tid. Detta brukar kallas att ”stå nära arbetsmarknaden”, en situation som går att förändra. Det här har vi sett goda exempel på i Nyköping, via förändringar av arbetsmarknadsenheten och nya grepp som exempelvis Jobbtorg.
I februari 2021 var det 749 hushåll som fick ekonomiskt bistånd i Nyköping. Två år senare, i februari 2023, var det 660. Antalet hushåll varierar månad från månad, men förändringen är synlig. I december 2021 var det 803 hushåll, i december 2022 var det 702. Den totala kostnaden för utbetalt ekonomiskt bistånd 2021 var nästan 86 miljoner, vid årsskiftet 2022/2023 var det strax under 83 miljoner.
Den största vinsten i detta är förstås individuell: att ha ett jobb att gå till, heltid eller deltid.