Störningar i nätverken är oroande. Det är inte alls bra när det sker och då exempelvis slår mot förutsättningarna för sjukhus, vårdcentraler och folktandvård. Tisdagens mystiska IT-krasch i Region Sörmland kom att försvåra verksamhet på många håll samtidigt. Regionen gick därför upp i så kallat stabsläge, välmotiverat så. Det här är inte småpotatis. 

Det är inte bara Region Sörmland som har haft bekymmer. Även Västra Götalandsregionen brottades på tisdagen med ett it-fel. Där var det så att privata vårdgivare inte kom åt systemet med journaler eller kunde skriva ut recept. Felet av var avhjälp inom några timmar, men det är värt att notera. 

IT-riskerna märks inte bara inom vården. 35 000 svenskar riskerar att bli utan arbetslöshetsersättning i veckan. Det slår extra hårt mot de hushåll som lever med mycket smala ekonomiska marginaler. Allt detta har sitt ursprung i en misstänkt cýberattack under förra veckan mot Sveriges A-kassor, där systemen stängdes ned i fredags. 

Mycket av det som de stora systemen tillför tar vi så för givet i vardagen att det inte ägnas många tankar. Datorerna är på, sladdarna är i och allt borde funka. Men vare sig det är slumpen, skurken eller sabotören som tränger sig på kan priset bli högt när det kraschar.

Tillfälliga, snabbt riggade lösningar kom att minska problemen för verksamheten i den sörmländska vården, det är berömvärt. En konstruktiv del av krishantering är att se behovet av att lösa det som går med det man har för händer. Att inte lamslås i väntan på den stora lösningen. 

Samtidigt kan skyddet för våra systemburna samhällsverksamheter inte värnas tillräckligt noga. Reservsystem, andra backup-lösningar och att kunna frikoppla delar från attackerade IT-miljöer och annat, det är vår tids vardagsberedskap.