Det fanns en tid när många kände polisen i närområdet, de var ju inte så många. Det var ett hej, hej och någon att skrämma äppelpallare, bykända stökfigurer och inbrottstjuvar med.
Annat var det förr. Hur många gånger har det inte sagts? Men förr är ju aldrig nu. Därför krockar också den välkände och rubrikstarke kriminologen Leif G W Perssons sheriffdrömmar för Gnestas del med det lokala polisområdets chef Johan Levins bild av ett effektivt lokalt polisarbete.
Jag ser en framtid som sheriff i Gnesta, då blir det en jävla ordning, sade Leif GW Persson i SVT:s tv-program Veckan.
Patrullerande polis som bara är minuten bort, vem till inte ha det? En mer samlad styrka stor nog att hantera en svår händelse, ett mer komplicerat tillslag, vem vill inte ha det? Det politiska och medborgerliga behovet att kunna se sin nära trygghet skaver mot en polis som jobbar på annat sätt än att patrullera gator och ha öppna kontor.
På något sätt behöver vi båda, men alla skattemedel måste användas kostnadseffektivt. De fyra kommunerna i vårt närområde – Nyköping, Trosa, Gnesta och Oxelösund – undertecknar återkommande samverkansavtal med representanter för lokalpolisområdet. Medborgarlöften förnyas. Det finns områdespolis.
Kommunalrådet i Gnesta Linda Lundin håller inte med Leif GW Persson om läget. Hon skriver på Facebook: "Han är välkommen att kandidera som folkvald sheriff den 13 september 2026". Då är han 82 år.
En lokalt effektiv brottsbekämpning måste ses och kännas igen av invånarna. Annars blir det en förklaringsmodell för känslan av ökande otrygghet.
Vi behöver ideligen fokusera på polistätheten – på mer specifika orter, på landsbygder och småsamhällen. För överlag i landet är polistätheten 218 poliser per 100 000 invånare, den högsta i modern tid. Behövs det fler poliser på vissa orter eller behöver de vara mer synliga, mer tillgängliga? Svaret är ja, på båda frågorna.
Andra tjänster som trygghetsvärdar, exempelvis, kan göra lokal skillnad, med sitt uppsökande ordningsansvar. Det kan vara på och omkring skolor, inom kollektivtrafiken eller i butiksmiljöer. Men sådana värdar har inte polisens befogenheter. Därför att poliser behövs för att göra polisers jobb.
”Vi behöver fler poliser – inte sämre utbildade poliser”, som Polisförbundets Katharina von Sydow uttrycker det.
Drömmen om sheriffen är en längtan efter den lokala konstapeln med känt namn och ansikte. Det säger något om många medborgares bild av vad som signalerar trygghet. Även om det inte, ur ett bredare perspektiv, är en garanterat kostnadseffektiv brottsbekämpning.