När regering och Trafikverket vänder blicken mot infrastrukturplanerna för 2022-2033 samt 2022-2037 harklar sig kommuner och regioner i Mälardalen besvärat. ”Vi förutsätter att redan beslutade åtgärder i gällande Nationella plan 2018–2029 genomförs inom de aviserade tidsramarna för de namngivna objekten”, skriver Mälardalsrådet i sitt remissvar till Trafikverket.
Det är en markering för att färdigtid – till 2035 – för Ostlänken ska stå fast och inte glida vidare mot 2040. För fyra år sedan var Ostlänken tänkt att stå klar 2028.
Dubbelspåret från Järna via Vagnhärad och Nyköping till Linköping är ett eget namnsatt projekt, markerar Mälardalsrådet, inte en förhandlingsbar del av nya tänkta snabbjärnvägar. Det är en rimlig ordning, även dubbelspåret blir något som det större stambaneprojektet knyter an till.
Rådet, bestående av politiska representanter från 56 kommuner och nio regioner, försöker därmed ta sig förbi de partipolitiska striderna i riksdagen vad gäller snabbjärnvägarna. ”Skulle Ostlänken försenas ytterligare eller förändras i sin planerade geografiska dragning skulle det få allvarliga konsekvenser för transportsystemet”, är slutsatsen.
Låsningar och föreningar kostar, följdinvesteringar försvåras och infrastrukturplaneringen i stort tar skada. Ostlänken rustar östra Sörmland och Östergötland med regionförstoring och bättre rörelsekraft till och från Stockholm. I bakgrunden finns också de lokala och regionala intrycken av regeringens utbyte med Trafikverket om snabbjärnvägarna, där krav på kostnadspress besvaras med förslag om hur tågstopp i centrala lägen ska flyttas ut eller, som inte minst i Vagnhärads fall, slopas helt.
Bygg nu enligt plan, säger Mälardalsrådet.