Med Märta Stenevis avgång får Daniel Helldén leda partiet som ensamt språkrör fram till att partiet väljer en ny kollega.
Märta Stenevi sjukskrevs från rollen som språkrör för Miljöpartiet i mitten av januari. Precis i det läge när partiet efter storhelgerna skulle hitta fotfäste igen med nya språkrörsduon Märta Stenevi och Daniel Helldén. I stället fick tills vidare MP agera med en ledare, Helldén som bara har haft några månader på posten.
På fredagen kom beskedet att den ordningen fortsätter. Nu i väntan på att ett nytt språkrör kan väljas för att komplettera Daniel Helldén, som länge var profilstark politiker i Stockholm men som började den politiska karriären som gruppledare för Miljöpartiet i Gnesta.
Märta Stenevi säger att hon behöver göra annat, för att må bättre och hitta rätt i livet. Ett sådant besked ska man ha respekt för. Att stå i toppen av ett parti är inget kalas med tårtor och bananer. Det sliter, det kräver och det härdar, till dess att kraften inte längre finns där att leda vidare, genom nästa politiska bergsvandring.
Allt som har antytts som en dragkamp mellan viljor, i samband med valet av Daniel Helldén, är därmed historia. Det gäller också de strategiska mål som Märta Stenevi hade med sitt ledarskap och de konflikter som varit runt detta och arbetsmiljön.
Annat får gå före.
En sak är säker: Miljöpartiet byter skepnad igen. Partiets framtoning färgas av dess språkrör, precis som om det hade gällt en ensam partiledare. Allt som allt är MP i en process att uppdatera sin självbild från ett regeringsparti till ett oppositionsparti igen. Den bördan blir nu en rejäl prövning av Daniel Helldéns ledarskapsförmåga.