Sverige har totalförsvarsplikt. Nästa år kan unga i årskullen födda 2005 kallas in till civilförsvarsplikt, inte bara mönstra för det militäras behov. 

Vi ser i det ryska anfallskriget mot Ukraina hur Putinregimen aktivt försöker slå ut det ukrainska samhällets funktionssätt. Det är, vilket Alex Voronov skrev om i en krönika nyligen, ett totalt krig. Den som vill förbereda sig inför den typ av krig som dagens ryska maffiaregim ägnar sig åt, den kan inte bara fokusera på det militära. Försvaret hör intimt ihop med alla de funktioner som får den civila vardagen att fungera – från sjukvård till energi och mat. 

Även den som inte får ett värnpliktuppdrag inom det militära, lär behöva tjänstgöra för samhällets skydd i någon form. I den nya regeringen finns en särskild minister för civilt försvar, moderaten Carl-Oskar Bohlin. Han har att göra. 

Ett förslag som regeringens utredare Britt Bohlin lägger fram är att totalförsvarspliktiga ska få i uppdrag att hjälpa till vid utrymningar och hantera vissa skyddsrumsuppgifter. Det ska byggas tusentals nya sådana skydd. Skyddsrum är i första hand ett stadsfenomen, behovet av samhällsskydd är bredare än så. 

Civilförsvarsplikten måste stegvis utvecklas. Den har att säkra samhällets tålighet i alla dess delar och landsändar. 

Samtidigt ser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ett behov av att fler svenskar känner sig som del av denna beredskap. En mätning visar på att det nu bara är varannan. Alla som bor i vårt land och är mellan 16 och 70 år kan kallas in för att hjälpa till på olika sätt vid krigsfara och krig. Alla har en skyldighet att bidra. 

Varje enskild insats behövs. De som minns det kalla krigets tid vet någorlunda hur det var tänkt – och för nytillkomna generationer är det något att lära. Det avgör hur väl vi kan stå emot i svåra, onda och farliga tider.