Oxelösund fick till ett raketlyft hos företagarna

Det är något av ett ödets ironi. I den avslutande mätningen under S-styrets tid noteras Oxelösund för ett raketlyft i det lokala företagsklimatet.

Ledare 29 september 2022 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Det finns många sätt att mäta och utröna vad som är bra företagsklimat. Ingen modell är perfekt, men den mätning som Svenskt Näringsliv gör är värd att ta intryck av. Kärnan i relationerna mellan företag och kommuner handlar om vardagens möten. Det är inte okomplicerat. En kommun med ambition att erbjuda ett gott företagsklimat måste också se till att den även lever upp till kraven på dess myndighetsutövning. Alla goda betyg måste förtjänas.

 

Efter höstens val kommer Oxelösund inte längre ha ett rött styre. Moderaterna tar över med stöd av andra. Som avslutande salut för S-sidan kom årets mätning av företagsklimatet. Oxelösund är inte en kommun som är van vid stora lyft. På senare har snittet varit en placering runt 150:e plats. Fjolårets brutala fall till plats 213 motverkas nu av en rejäl skjuts uppåt, till plats nummer 122. 

Inte nog med att Oxelösund blev den kommun som lyfte sig flest placeringar jämfört med 2021, det är värt att notera vilka siffror som spelar in. Att det är såväl tjänstemännens attityder till företagande som kommunens service och bemötande som bidrar till lyftet, det ger rätt signaler. Det spelar en tydlig roll för relationer och funktioner, mellan kommun och företagare. Ett uthålligt arbete med detta förbättrar företagsklimatet i grunden. Även om placeringar kan gå upp och ned i jämförelse med andra. På de nämnda områdena lyfter sig nu Oxelösund upp över det nationella snittet. Notera dock att politikernas attityd till företagande fortfarande rankas lägre än snittet i landet. 

undefined
Oxelösund visar goda siffror för företagsklimatet 2022.

 

Alliansstyrda Trosa kommun fortsätter vara en säker pjäs. Företagarna tillhör de mest nöjda i landet. Den här gången på plats fem. Det är just uthålligheten som gör styrkan i det lokala företagsklimatet, en genomgående hög uppskattning för kommunens arbete under mer än ett decennium. Det saknas inte sådant som kan förbättras. Men där finns väletablerade, grundläggande relationer mellan företagare och kommunens tjänstemän och myndighetsutövare som signalerar respekt, vilket också Sofia Sjöström, regionchef för Svenskt Näringsliv lyfter fram i sin kommentar. 

Nyköpings kommun har – under fyra år med Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet vid rodret - satsat hårt på att förbättra relationerna med det lokala företagandet. Det går stegvis framåt. Nu blir det regimskifte och dessutom ska en ny näringslivschef rekryteras, men det målmedvetna arbetet behöver hålla kursen. Nyköping har potential att ligga högt i det nationella snittet. Se på Trosa. 

 

Den största besvikelsen i mätningen är att Gnesta kommun faller tillbaka. Men det är inte en chock. I valrörelsen såg vi hur kommunledningen, åtminstone den moderata delen, kritiserade kommunens agerande gentemot företagen. På de senaste tio åren har Gnesta varit placerat på topp 50 i landet vid två tillfällen, senast 2019, men 2022 innebar ett fall till en 128:e-plats, den sämsta placeringen sedan 2013. Det är just i attityd- och bemötandefrågorna som kommunens verksamhet och styrning tappar stöd. Detta går att åtgärda, men inte utan ett rejält mått av självkritik. Socialdemokraterna och Moderaterna har styrt tillsammans i åtta år. Det går inte att peka finger på tjänstemännen som om de styrde sig själva. I stället gäller det att kliva fram och ta eget ansvar för de fallande betygen och göra aktiv skillnad. Så vänder man trender.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa