Oxelösunds kommun sällar sig alltså till de semesterortskommuner som har tagit beslut om att neka hemtjänst till sommargäster (SN 11/5). Det är att medvetet bryta mot regelverket.

Den som behöver hemtjänst har rätt att åka på semester – och att få stöttning på sommarorten. Hemkommunen som ska ansvara för samordningen, men sommarkommunen ska se till att hjälpen utförs. Till den kostnad som råder i hemkommunen.

I en tid där omfattande hälsoskyddsåtgärder måste tas till för att utföra hemtjänst, för personal och brukare, har kommuner som brukar få en stor ökning av sommarbehovet fått problem. Det måste man ha respekt för. En liten kommun som Oxelösund anser att tio extra brukare i nuläget är svårt att lösa. 

Vi berörde den här frågan på ledarplats nyligen (SN 27/4). Låt pragmatiken råda så långt som möjligt. 

Den som behöver hemtjänst ska inte vara låst till hemkommunen. En dom i förvaltningsrätten i Göteborg har nyligen konstaterat att mottagarkommunen inte har rätt att neka att hjälpa, enligt socialtjänstlagen. I grunden är det rätt.

Men. 

Under extraordinära omständigheter som nu får alla vara beredda på att anpassa sig, till det möjliga, det rimliga och det säkra. Regering, stat och kommuner måste hitta gemensam terräng. Där inte dialog fungerar, krävs skarpa beslut.

Bäst vore om regeringen även mer långsiktigt kan svara på sommarkommunernas svårigheter. Den ena kommunens kostnad täcker inte nödvändigtvis den andras. Det är olika skattebaser och avstånd. Det kan behövas en gräns för hur mycket sommarhemtjänsten ska få växa, jämfört med ordinarie läge. Samt ett svar på hur efterfrågan utöver detta ska finansieras och hanteras.