Regionerna behöver bli bättre arbetsgivare

Där regionerna försöker lösa vårdkrisen med hyrpersonal är det både kostsamt och kortsiktigt.
Där regionerna försöker lösa vårdkrisen med hyrpersonal är det både kostsamt och kortsiktigt.

Ska regionerna få bukt med vårdkrisen måste de satsa långsiktigt på att få den egna personalen.

Ledare 6 mars 2023 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Ekot har i en aktuell enkät påvisat hisnande ökning av kostnaderna för regionernas inhyrda vårdpersonal. Under 2022 ökade dessa från 6,3 till 7,9 miljarder kronor. I sex av landets regioner dubblerades kostnaden för sjuksköterskor från bemanningsföretag jämfört med året innan. Totalt betalade Sveriges regioner 3,4 miljarder kronor för inhyrda sjuksköterskor under förra året. Det är en ökning med en miljard kronor jämfört med 2021.

Den växande trenden med inhyrd vårdpersonal har kritiserats av såväl arbetstagare som arbetsgivare. Stafettsköterskor och konsultande läkare är en dyr historia som varken fack eller arbetsgivare egentligen verkar vilja ha. I alla fall om man lyssnar på vad som sägs, inte minst i Region Sörmland. Ett gott exempel är från akuten på Nyköpings lasarett, där en situation med 90 procent bemanningspersonal blev till 100 procent regionanställda (SN 28/2). 


Trots det ökar efterfrågan på hyrpersonal i landet. Förra årets rekordsiffror är ett tydligt exempel på att regionerna inte tagit tag i roten till problemet – den egna arbetsmiljön. I Ekots undersökning intervjuades sjuksköterskor som gått från att vara region- till privatanställda. Sjuksköterskorna som lämnat regionerna vittnar om en slitsam arbetsmiljö med små möjligheter att påverka de egna arbetsvillkoren. Bemanningsföretagen erbjuder både högre lön, bättre arbetsvillkor och påverkansmöjligheter. 
Vem skulle säga nej till lönehöjning och mer frihet i vardagen, samtidigt som man ibland kan jobba kvar på samma ställe? På senare år har enskilda regioner försökt införa olika regler för att stoppa inhyrd personal. Region Kronoberg har försökt förbjuda inhyrd personal som är bosatt i den egna regionen. Tanken med hyrstoppet skulle vara att försöka “locka” tillbaka de cirka 90 hyrsjuksköterskorna som är bosatta i Kronoberg. 

Vårdförbundet har kritiserat förslaget på juridiska grunder. Det är oklart om det finns rättsligt stöd till stoppet. Det mest slående med modellen är inte det bristande rättsliga stödet, snarare tanken på att ett hyrstopp skulle locka tillbaka personal.

Regioner som vill förbättra bemanningen och öka antalet vårdplatser gör rätt i att försöka dra ned på hyrpersonal. Konsultande sjuksköterskor och stafettläkare är en kortsiktig ordning och det löser inte vårdverksamheters strukturella problem. Att försöka tvinga tillbaka missnöjda sjuksköterskor och läkare till en redan ansträngd arbetsmiljö är minst lika missriktat. Risken är att vårdkompetensen flyr in i andra branscher. 

Mer gynnsamma villkor är alltid bättre än tillfälliga tvång. När kostnaderna för inhyrd personal rekordskjuter i höjden är det omöjligt att säga att långsiktiga satsningar på den egna personalens lön och arbetsmiljö inte är möjliga.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa