Hela världen har i snart två år befunnit sig i ekonomiskt svåra tider. 2022 inleddes med stora prisökningar i nästan hela världen. I Sverige var inflationen under toppen i början av 2023 det största de varit sedan 90-talskrisen. Som hämmande medel kom stora räntehöjningar och med det stora kostnadsökningar för svenska hushåll. Men nu börjar man skymta slutet på detta. Räntan sänktes i maj för första gången på länge och inflationen är nu nere på stabila nivåer.
Trots ett muntrare allmänt läge ser det ekonomiska läget fortsatt svårt ut för många av Sveriges kommuner och regioner, däribland Nyköping. I veckan kunde man återigen läsa i SN om kommunens ansträngda ekonomi. Trots att man budgeterat för ett överskott på 166 miljoner ser det ut som att man nu kommer gå back 76 miljoner, ett tapp på 244 miljoner kronor. En anledning är det allmänna ekonomiska läget. Kostnadsdrivande inflation och räntenivåer påverkar ju kommuner också. En annan är ökade pensionskostnader som till stor del beror på det kritiserade, mycket generösa, pensionsavtal Sveriges kommuner och regioner slöt 2021.
Det kommer krävas minskade offentliga utgifter och ordentliga prioriteringar för att ta kommunerna ur det här läget. Men en annan, förvånansvärt ofta förbisedd, räddare för den offentliga ekonomin är tillväxten. Kommunala intäkter uppstår ju inte ur intet, utan kommer från den lokala ekonomin. Tillväxt ger därför förutom högre löner och en starkare ekonomi också ett bättre skatteunderlag. Och ett bättre underlag möjliggör fler skattesänkningar och starkare kommunala budgetar.
Vad gäller tillväxten ligger Sverige i lä. Medan Ostasien och Nordamerika går som tåget ligger EU som helhet efter i den globala tillväxtligan. Unionens andel av den globala ekonomin har minskat i decennier och är i dag nere på en sjättedel. Trots detta ganska mediokra sällskap ser Sverige 2024 ut att få lägst tillväxt i hela EU, bara 0,2 procent.
Därför var det bra att regeringen förra året utsåg en produktivitetskommission till att titta på förslag för att stärka svensk ekonomi. Den är nu färdig och med den kommer en rad viktiga reformförslag. Bland annat föreslås regelförenklingar, kortare tillståndsprocesser och lägre inkomstskatter. Självklarheter som alltid borde vara på borgerlig regerings reformagenda. Dessutom föreslås fri hyressättning i nyproduktion och ett förändrat strandskydd. Två av Januariavtalets viktigaste reformer, vilka tyvärr inte genomfördes.
Trots, eller kanske på grund av, det svåra ekonomiska läget behöver vi politiker som inte bara möter nutidens problem. Vi behöver också de som ser till framtidens förutsättningar. Där är tillväxten en nödvändighet. Samtidigt som kommunerna får hårdprioritera tar regeringen förhoppningsvis produktivitetskommissionens förslag direkt till reformagendan. Det vore på tiden då fokuset på lag, ordning och migration har gjort att de minst lika viktiga ekonomiska reformerna hittills fått lysa med sin frånvaro.