Kommunens ekonomichef Jukka Taipale ser inte det nuvarande ekonomiska läget som någon stor kris.
Under den senaste tiden har nyheterna duggat tätt om Nyköpings kommuns ansträngda ekonomi:
De största verksamheterna, skolan och vård och omsorg, måste spara. Den senaste ekonomiska prognosen för kommunen visar på ett underskott på 76 miljoner, i stället för det plus på 166 miljoner man budgeterat för. Och resecentrum ser ut att bli åtminstone 162 miljoner kronor dyrare än beräknat.
En orsak till att kommunens ekonomi är ansträngd är att pensionskostnaderna ökat kraftigt. Från 200 miljoner 2022 till 306 miljoner 2023. I år väntas kostnaderna öka ytterligare, till 360 miljoner kronor, enligt Nyköpings kommuns ekonomichef Jukka Taipale. Ökningen förklaras framför allt av att pensionerna räknas upp med inflationen.
Även om pensionskostnaderna inte direkt påverkar till exempel skolans eller omsorgens ekonomi, kan de kraftiga kostnadsökningarna få indirekta effekter även på verksamheterna, eftersom det blir svårare att skjuta till extra pengar.
– Det påverkar förstås vårt reformutrymme väldigt mycket, när det blir sådana stora ökningar, äger Jukka Taipale.
De högre räntorna är en annan sak som påverkar kommunens ekonomi negativt. Även om kommunen inte behövt låna några nya pengar på sistone, måste gamla lån läggas om – med högre räntekostnader, förklarar ekonomichefen. Jämfört med 2021 handlar det om ökade kostnader på 50 miljoner kronor, enligt Jukka Taipale.
Resecentrum blir mycket dyrare än beräknat.
Inflationen kan också bidra till att kommunens investeringar blir dyrare. Men en kostnadsökning på 162 miljoner, som den senaste prognosen för resecentrum visar på, hör inte till vanligheterna, enligt ekonomichefen.
– Den är extrem. Det är en jätteinvestering och en jättestor fördyring. Den typen av fördyringar har vi inte haft annars, säger Jukka Taipale.
Trots detta tror han inte att just resecentrum kommer att ha några stora effekter på kommunens övriga verksamheter.
– Det är ingen påverkan just nu, men det kan få som konsekvens att vi måste låna pengar för att finansiera investeringar.
Tack vare stora överskott under tidigare år har kommunen kunnat finansiera investeringar med egna pengar. Tvingas man låna, innebär det kostnader för räntor.
– Än så länge ser det ut som om vi klarar oss utan att behöva nyupplåna. Jag vågar inte säga för hela året, men i alla fall nu under våren.
Men hur kan man acceptera en fördyring på 162 miljoner, samtidigt som man sparar på skola, vård och omsorg?
– Jag ser ingen direkt koppling mellan dem, men jag förstår om allmänheten funderar på det. Behöver vi låna för att finansiera våra investeringar, så påverkar det våra verksamheter men jag ser inte det framför mig just nu.
Framöver kan kommunen behöva se över sina investeringar, men det beror enligt Jukka Taipale inte i första hand på att det inte skulle finnas pengar, utan på att behovet av till exempel förskolelokaler blir mindre när befolkningen ökar långsammare och färre barn föds.
Trots ett just nu ansträngt läge för kommunens ekonomi kunde det vara värre, enligt Jukka Taipale. Nyköpings kommun ligger bättre till än många andra, bland annat eftersom befolkningen fortsätter att öka, om än långsammare än tidigare.
– Jag har jobbat med kommunens ekonomi rätt så länge och jag ser inte den här situationen som nattsvart på något sätt, det var mycket värre under finanskrisen 2008–2009. Om prognoserna stämmer så blir det här ett kortvarigt hack i kurvan.