Sörmländska kommuner behöver öva mer på kriser

Våra sörmländska kommuner behöver öva mer på kris när det inte är kris. JO-granskningen av de sörmländska kommunernas hantering av medier, öppenhet och sekretess under pandemin, visar detta.

Justitieombudsmannens uttalade oro tål att tas på största möjliga allvar. Att agera klokt och genomtänkt även under hård press är svårt, men ytterst värdefullt.

Justitieombudsmannens uttalade oro tål att tas på största möjliga allvar. Att agera klokt och genomtänkt även under hård press är svårt, men ytterst värdefullt.

Foto: Skärmdump från JO:s beslut

Ledare2021-06-14 21:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

I krisen går de flesta planer och många goda ambitioner lätt åt pipan. För den faktiska krisen innehåller oanade, ibland slumpmässiga komponenter som är svåra att förutsäga. Ändå är nyckeln till att hantera kriser att öva, öva, öva när det inte är kris. En del går trots allt att förbereda sig för, genom någorlunda realistiska övningar för att få till välgrundat beslutsfattande i ett högt tempo. Det gäller även när journalister ställer obekväma frågor. Att svara bra på det svåra bygger tilltro i krisens stund, det ökar allmänhetens förståelse för det som sker. 

Därför är Justitieombudsmannens granskning av de sörmländska kommunernas och regionens hantering av Sörmlands Medias förfrågningar om smittläget under krisen, av större betydelse än diskussionen om vad som skedde och varför. 

Reaktionerna är, som framgår tydligt i lördagens SN, skiftande. Där Sörmlands Media ser kritik och klander, ser kommunledningarna liten eller ingen anledning till att känna sig kritiserade. JO skriver att ”det finns en risk för kvarvarande misstro mot kommunerna och regionen. Detta är allvarligt och något som kommunerna och regionen behöver förhålla sig till”. Samt följande: ”Vissa uttalanden i mejlen visar på en bristande förståelse och respekt för den grundlagsfästa rätten att ta del av allmänna handlingar, som en central del av offentlighetsprincipen”.  

Den formella JO-kritiken utgörs av tre punkter, men den bredare bilden, summan av olämpliga uttalanden och ageranden, måste kommunerna och regionerna dra lärdom av. 

Inte minst handlar detta om att hantera interna instinkter som att måla ut lokala medier som motstånd och destruktiva krafter. Folkvalda politiska ledningar, kommunchefer och andra ansvariga med strategiskt viktiga uppdrag, behöver öva mer på att prövas av granskande medier under stress. Det är just när läget svettigare än man skulle önska och riskerna stora som dessa kompetenser behövs som mest. 

En kris är inte en actionfilm byggd på syrliga repliker från hårda ledare som fnyser åt utomstående. Det krävs ett annat, bättre ledarskap. 

Det som Trosa kommunchef Johan Sandlund skrev i den interna mailväxlingen om Sörmlands Medias frågor, utgör ett exempel på ett missriktat taggarna utåt-agerande: "Det är förunderligt vad de publicistiska fantomerna vill att vi ska prioritera högst just nu”. Ja, så är det lätt att reagera under stress – man slår ifrån sig. Andan i budskapet verkar inte heller ha mötts av protester i mailkretsen. Så formas ett onödigt vi mot dem – och det tål att tränas bort. Risken är också att det leder till en överdrivet snål syn på vad allmänheten har rätt att få veta.

I kriser lär medier blanda ytterst relevanta frågor med sådant som kan uppfattas som oviktigt i stunden, men det obekväma ingår i uppdraget, för medier och myndigheter. Lokalmedierna spelar stor roll i medborgarnas vardag. Det är den mest effektiva nära kommunikationsytan med god trovärdighet som offentliga organisationer har att tillgå. Detta sagt, med all respekt för kommunernas egna informationsinsatser. Lokalmedier ger allmänheten bredare förutsättningar att bedöma och diskutera läget som är. 

Om all kommunikation enkelriktas i en kris, från styrande ned till undersåtar, om seriösa medier ses som hot och irritationsmoment, då förloras en del av den dynamik som gör det demokratiska samtalet så mycket bättre än det auktoritära och det totalitära.