Ingen portas på svaga grunder. Det är grundidén med lagen om tillträdesförbud. Det ska gälla personer som återkommande skapar osäkerhet och otrygghet i butiksmiljöer.
Vare sig kunder eller anställda ska i vardagen behöva känna oro och rädsla för någon som gång på gång hotar, förstör eller oroar. Den personen ska kunna hållas borta.
Det låter rätt, men är inte lätt. SN skrev i veckan om en redan portad person som två dagar i rad bröt mot tillträdesförbudet och även hotade personal på Hemköp i Nyköping. Lagen började gälla i mars 2021 – bara Vänsterpartiet röstade emot införandet. Lagens praktiska utövande i vardagen har en del hål att täppa till.
Incidenten i Nyköping slutade med nya polisanmälningar, men det är lätt att förstå butikschefen Emil Bergkvists frustration över att förbudet inte fungerar som det borde. Organisationen Svensk Handels egen uppföljning av förbudet visar att förbudet ofta är effektivt. 75 procent av dem som får tillträdesförbud återvänder inte till butiken. De övriga 25 procenten är dock inte att nonchalera. Detta kräver mer arbete. Svensk Handel menar även att fler av de anmälningar som görs behöver leda till tillträdesförbud. Enligt rapporten var det exempelvis sex av totalt femton ansökningar vid Nyköpings åklagarkammare som beviljades mellan 1 mars 2021 och sista februari i år, 2022.
Det behövs en utvecklad ordning för hur upprepade brott mot förbudet ska hanteras – med minsta möjliga risk. Kan mer göras i samarbetet mellan butik, polis och kommunernas socialtjänst? Det krävs adekvata resurser. Det krävs en gemensam bild av hur ett tillträdesförbud bäst kan upprätthållas om det utmanas gång på gång.
En enskild individ kan leda till stora kostnader på flera håll, utöver den otrygghet och osäkerhet som butikens personal och kunder kan uppleva.