Trygghet och jämställdhet för ett minskat utanförskap

Vägen till ett mindre utsatt Brandkärr går via ökad trygghet, jämställdhet, faktisk integration och minskat utanförskap. Brandkärrsborna själva har den bilden – och det är bra.

Rapporten från medborgardialogen i Brandkärr sätter fingret på ett antal tydliga förändringsområden. Det handlar om trygghet, om jämställdhet och bättre förutsättningar för integration.

Rapporten från medborgardialogen i Brandkärr sätter fingret på ett antal tydliga förändringsområden. Det handlar om trygghet, om jämställdhet och bättre förutsättningar för integration.

Foto: Olof Jonmyren

Ledare2021-01-29 05:43
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Som ett så kallat utsatt område är Brandkärr ingalunda ett av de svåraste exemplen, tvärtom. På många sätt är stadsdelen som vilket annat hyreshusområde som helst. Men med Nyköpingsögon betraktat har området mer tydliga sociala problem, svårigheter, utmaningar (välj ord själv). Att skapa en bättre stadsdel för fler är nödvändigt.

Redovisningen av medborgardialogen i Brandkärr, som nu har landat på kompetens- och arbetsmarknadsnämndens bord inför nästa möte, överraskar inte. Den understryker däremot ett antal frågor som behöver sättas i lokalt fokus. En del av det som lyfts i dialogen – inom exempelvis trygghetsområdet – har motsvarigheter på de andra platser. Otrygghet är inget unikt för socialt utsatta områden. Men ökad trygghet, om än i små steg, är en given väg för att få invånarna i just Brandkärr att känna sig mer hemma. 

I detta är samverkan mellan invånare, sociala myndigheter, bostadsföretag, skola och polis viktigare än vi anar. Med olika kompetenser, verktyg och påverkansmakt kan mycket göras. Ett sådant samarbete pågår redan i Brandkärr, men det går att göra mer och nå större effekt över tid.

Rapporten från dialogen är inte en lista över allsköns elände. Det berör mycket av det Brandkärr som inte lika lätt får rubriker. Många Brandkärrsbor trivs och är till freds med det mesta i sin vardag. Det är inte en eländesplats i samhällets mörkaste vrå. Men det finns att göra, utsattheten är inte inbillad.

Vad gäller ett mer jämställt Brandkärr är det onekligen så att rapporten visar på olika uppfattningar. Många intervjuade män ser inte vidden av problemet, medan kvinnor berättar om nära miljöer där de inte känner sig välkomna eller inte ser som till för dem. Just den bilden skulle sannolikt inte ha varit lika tydlig om inte medborgardialogen hade utförts i flera omgångar, bland annat via ett par könsuppdelade möten. 

Det blev ju ett himla politiskt liv om detta i höstas (SN 1/10, 5/10, 10/10). Att behöva könsuppdela en offentlig dialog är svårsmält. Men för att tydliggöra det ojämställda kan det ibland vara funktionellt. Ett praktiskt nyttoexempel är hur kvinnor i hög utsträckning stannar hemma med barnen om bara en av de vuxna kan delta i ett dialogmöte. Oavsett om vi tycker att det är rätt eller inte.

Om Brandkärr ska bli en bra plats för fler kan det inte vara så att de offentliga miljöerna och samlingspunkterna främst lockar män. Inte heller kan det vara så att vuxna män dominerar miljöer där unga vuxna, oberoende av kön, är tänkta att kunna samlas. Den här delen av Brandkärrsrapporten kommer kräva mer djuplodande analyser, om syftet är att få till en ny mötesplats för alla. Att ojämställda strukturer inte ska avgöra vilka som befinner sig var, är förstås lätt sagt. Men det är svårt att garantera. Det är lätt att vilja väl men missa målet. 

En annan faktor som rapporten sätter fingret på är en uppfattning om att en enda förening – Somaliska föreningen – har fått ett stort inflytande på områdets förutsättningar och aktiviteter. Det är inget fel med starka föreningar, men om andra upplever detta som exkluderande finns skäl att som offentlig aktör att aktivt bredda dialoger och kontaktytor. Den som syns och hörs mest är inte alltid den som behöver något mest.

Integration är en Brandkärrsfråga, inte enbart men likväl så. Rapporten lyfter fram att invånare med somaliskt ursprung är en stor och tydligt dominerande grupp lokalt. Många kan därmed klara sin dag utan att behöva använda det svenska språket. I nästa steg riskerar detta dock att medföra nackdelar i möten med myndigheter, skola och arbetsliv. 

Därför är det väl värt att kommunen nu avsätter extra medel för förlängda skoldagar och mer läxhjälp för alla barn i området som behöver det, oavsett hemspråk, oavsett ämne. Detta sagt är en extra hjälp i exempelvis svenska språket ett sätt att ge fler barn möjlighet att bli mer aktivt flerspråkiga. Detta ger större sociala möjligheter att välja sin egen väg i livet, inom bredare kretsar. 

Integration och arbete hänger tätt ihop, precis som social utveckling och egen försörjning. Vägen bort från utanförskap är för de allra flesta kantad av lönebesked. Det ökar invånarnas möjligheter att äga sin egen vardag, på flera sätt. Ett tryggare, mer jämställt och mindre segregerat Brandkärr kommer också att öka antalet invånare som säger att de bor där för att man vill och känner sig hemma.

Karta: Brandkärr