Vabbandet kräver krassa kontroller

Vabb är en fin förmån, men blunda inte för fusket.

När nu antalet vab-dagar växer behöver också kontrollerna hänga med.

När nu antalet vab-dagar växer behöver också kontrollerna hänga med.

Foto: Christine Olsson

Ledare2023-01-17 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Möjligheten att vara hemma med sjukt barn gör nytta, men det kostar på. Återigen slår det så kallande vabbandet rekord. Från 8,38 miljoner dagar år 2021 till 8,56 miljoner år 2022, det är en ökning med 2,2 procent.

Det är en förmån för sjuka barn att kunna vara hemma med sina vårdnadshavare, få särskild omsorg och vila. Det är en förmån för föräldrar att kunna vara hemma med sjukt barn utan att förlora stora delar av sin arbetsinkomst. I Nyköping ökade antalet vabbdagar med 1,8 procent. För Oxelösunds del var det en ökning med 6,2, Gnesta noterade 7,1 och Trosa hela 16,3. 

Att krassliga barn inte hamnar i förskolor eller i skolor begränsar smittspridning bland barn såväl som personal. Johanna Krautmeyer, biträdande rektor för Annagårdens och Släbro förskolor, förklarar nyttan tydligt för SN:s läsare (14/1). Förskolan är en verksamhet där det händer saker och barn förväntas vara aktiva. Här finns pedagogiska uppdrag för att bidra till varje ung människas utveckling. Den som är sjuk mår bättre av att vara hemma. 

Allt detta kostar. Försäkringskassans utbetalningar steg med 4,4 procent – från 8,35 miljarder till cirka 8,72 miljarder. Utöver det finns ytterligare en faktor, nämligen det arbete som föräldrarna skulle ha gjort. Arbetsgivare behöver ha kostnadsberedskap för att, främst, småbarnsföräldrar då och då måste stanna hemma utöver vid egen sjukdom. 

Då ska vi komma ihåg att det också finns lägen där föräldrar inte tar ledigt utan väljer att jobba hemifrån, oftast inom mer flexibla former, och då inte anmäler vård av sjukt barn. Det kallas vobbande, en kombination av vab och jobb, på gott och ont beroende av individuella förutsättningar. 

Allt detta ingår i vågskålen när nytta och gränser för vård av sjukt barn diskuteras. Därför behöver också systemet och dess regelverk vara kvalitetssäkrat och byggt på relevanta kontroller. VAB-utredningen från 2022 bedömde att den felaktigt utbetalda ersättningen motsvarar nästan två miljarder kronor. Cirka var femte dag är fel och ungefär 75 procent av felen har bedömts som avsiktliga. Det är en orimlig omfattning. Utredningen förordade därför ökade kontroller och en förenklad kommunikation med arbetsgivare i samband med detta. Inte heller kontrollapparaten får bli så betungande att förmånerna förses med en kostnadsmässigt ohållbar ryggsäck. Den som behöver vårda sitt sjuka barn ska också göra det, inte bara utebli från jobbet. 

När nu antalet vab-dagar växer behöver också kontrollerna hänga med, så effektivt som möjligt.