Då och då kommenterar jag frågor som tangerar både juridik och politik här på ledarsidan. Som juridikstuderande är det svårt att låta bli att betrakta politiken ur ett juridiskt perspektiv, och vice versa. Det kan handla om att lagstiftningen inte är utformad på ett ändamålsenligt sätt, eller att nya regler behöver komma på plats för att uppnå ett visst politiskt mål.
Typiskt sett är det viktigt att den politiska sfären håller ett respektfullt avstånd till den dömande verksamheten. Politikerna skapar regelverken som rättsväsendet har att förhålla sig till. Därför är jag, liksom många andra debattörer, försiktiga med att kommentera rättstillämpningen i enskilda fall.
I veckan uppmärksammades dock det så kallade “snippfallet”. Tingsrätten hade tidigare dömt en 50-årig man för våldtäkt mot en då tioårig flicka. Hovrätten för västra Sverige friade sedan mannen från ansvar, vilket skulle kunna ha varit vara helt i sin ordning. Problemet är att resonemanget som leder fram till den friande domen är helt befängt.
Så som brottet våldtäkt mot barn är utformat, krävs en sexuell handling som är jämförlig med samlag. Domstolen har därför helt i enlighet med detta funnit det nödvändigt att utreda huruvida det förekommit någon typ av penetration och inte enbart yttre beröring. Men det är här det går helt snett.
I videoförhör hade flickan uppgett att mannen fört sin hand innanför hennes trosor och att ett finger hade kommit in i snippan, “typ långt in”. I stället för att föra ett resonemang om vad flickan kan ha menat med detta tog domstolen ledning av Svensk ordbok, där ordet “snippa” funnits sedan år 2006. Genom en ordbokstolkning kom domstolen fram till att ordet snippa syftar på “det yttre kvinnliga könsorganet”.
Men hur många tioåringar är ens medvetna om att det finns en inre respektive yttre del av könsorganet? Hur många tioåringar förstår att den åtskillnaden krävs för att kunna sätta den ifrågavarande handlingen i relation till gärningsbeskrivningen?
“Det är fruktansvärt och förvånande att personerna som dömt inte förstått eller respekterat det ord som flickan själv använder. De verkar inte heller ha tagit reda på mer”, säger barnmorskan Maria Voogand i tisdagens SN (28/2).
Det största problemet är inte att domarna inte vet vad ordet “snippa” betyder. Problemet är domarnas metod för att ta reda på vad flickan menat i sitt förhör. Att ta hänsyn till flickans ålder och den språkliga kontexten i det enskilda fallet hade inte på något sätt inneburit att “snälltolka” flickans berättelse till nackdel för den tilltalade. Det hade utgjort ett rättvist förfarande med respekt för flickan som minderårig målsägande.
Snippfallet är ännu ett bevis för att rättsväsendet inte är anpassat för barn.
Rebecka Undén är ledarskribent.