Att se sig i månen efter framtiden

Gör vi verkligen saker i rätt ordning?

Krönika 15 januari 2022 05:00
Detta är en ledarkrönika. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Under julhelgernas ledighet passade jag på att se den omtalade filmen Don’t look up[. Det är en satirisk sci-fi komedi om en gigantisk komet med styrkurs mot jorden och som vid kollision innebär total ödeläggelse. Med skildring av såväl politisk tafatthet som omfattande faktaresistens är filmen en allegori för hur klimatkrisen hanteras. Eller icke-hanteras, beroende på hur man ser på saken. 

 

Här är en spoiler-alert på sin plats. Just som kometen ska förstöras uppdagas att kometen innehåller naturtillgångar i form av metaller och mineraler som håller på att ta slut i jordens gruvor och som behövs i tillverkning av mobiltelefoner och datorer. ”När vi väl ha lagt vantarna på denna skatt kommer problem i form av fattigdom, social orättvisa och minskad artrikedom m.m. att vara ett minne blott”, säger rådgivare till filmens president. Detta är helt enkelt en stor affärsmöjlighet.

I framtiden kommer säkert mineralutvinning att ske just i rymden. Enligt forskare på ämnet skiljer sig inte gruvdrift på asteroider nämnvärt från gruvdrift på jorden och detta är ett intresseområde för såväl den privata som den offentliga sektorn. Visst vore det grymt om vi kunde freda vår egen planet och dess biologiska mångfald i skapandet av fler prylar. Om vi nu nödvändigtvis måste ha fler prylar.

 

Hursomhelst så fick denna sekvens i filmen mig att tänka på Jeff Bezos ord vid en presskonferens i somras. Det var i samband med att hans företag Blue Origin - vars mål är att göra rymdresor till en turistattraktion - hade genomfört premiärturen med rymdfarkosten New Shepard som Bezos sa att ”vi ska skapa infrastrukturen till rymden så att våra barn kan skapa framtiden. Det behöver vi göra för att lösa problemen här på jorden.” Jag vet inte vilka problem Bezos syftar på, men jag hoppas att det är just frågor som fattigdom, social orättvisa och minskad artrikedom. 

Uppfinningar och tekniska framsteg har åtminstone sedan upplysningstiden haft sin naturliga plats i resonemang om mänsklighetens framtid och ska självklart fortsätta att ha det. En framtid där mänskligheten är iväg och utforskar stjärnorna är helt klart mer spännande än en framtid där vi inte gör det, som rymdentreprenören Elon Musk genom sitt rymdföretag SpaceX uttrycker det. 

 

Under de senaste två decennierna har dock antalet människor på flykt, som resultat av krig eller förföljelse, ökat från cirka 34 miljoner till cirka 83 miljoner. Lägg därtill människor som bor i områden som drabbas hårdast av översvämningar, jordskred, vattenbrist och liknande följder av klimatförändringar. När det är så många människor på jorden som kan se sig i månen efter en framtid med ett drägligt liv så måste frågan ställas: Gör vi verkligen saker i rätt ordning?

 

Carolina Bergquist är jurist och tidigare ledarskribent i SN, uppväxt i Nyköping. Hon medverkar som fristående krönikör.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa