Karin Wigertz våren 2019.
Strax före påsk blev 98-åriga Karin Wigertz, som bodde på ett äldreboende i Katrineholm, sjuk.
Läkaren, som haft telefonkontakt med sjuksköterska på boendet, misstänkte att hon drabbats av covid-19. Det fanns andra som insjuknat på boendet och Karin Wigertz hade svårt att andas. Men något prov togs inte.
I stället för provtagning eller undersökning av läkare, bestämdes det att Karin Wigertz skulle stanna kvar på sitt äldreboende och få palliativ vård, alltså vård i livets slutskede.
Men Karin Wigertz hade aldrig covid-19. När detta till sist konstaterades, fem dagar efter att hon ordinerats palliativ vård, fick hon antibiotika. Man misstänkte nu en bakteriell infektion. Men Karin tillfrisknade aldrig. Hon avled på boendet den 1 maj.
För Karins dotter, Gunilla Wigertz, har det inte bara inneburit att hon mist en nära och kär anhörig. Hon har också tvingats inse att mamman inte fick den vård hon behövt.
Att det redan från början bestämts att Karin Wigertz skulle få palliativ vård, utan att någon läkarundersökning gjorts, var inget som vare sig Karin själv eller hennes dotter informerats om – trots att ett sådant beslut alltid ska tas i samråd med och kommuniceras med patient och anhörig.
– Vi levde i drygt två veckor i tron att läkare och sköterska trodde på mamma och på att hon skulle komma tillbaka, säger Gunilla Wigertz.
Hon reagerade också på att mamman inte fick näringsdropp eller syrgas på äldreboendet, trots att hon klagade på att hon inte fick luft.
Innan Karin Wigertz blev sjuk var hon pigg och vital, berättar dottern. Hon deltog flitigt i aktiviteterna på boendet, lagade sin mat själv och var klar i huvudet. Det hon fick hjälp med var städ, tvätt, handling och tillsyn av hemtjänstpersonal. Gunilla Wigertz tror att mamman hade varit i livet, om hon bara fått rätt vård från början.
– Hon hade livslust och hon hade mycket kvar att ge, säger Gunilla Wigertz.
Efter mammans död anmälde Gunilla Wigertz händelsen till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Hon vill ha svar på en rad frågor, som varför mamman sattes på palliativ vård utan diagnos och inte skulle få komma till sjukhuset för botande vård, inte ens när det uppdagades att hon inte hade covid-19.
För Gunilla Wigertz är det viktigt att det som hände hennes mamma och andra äldre uppmärksammas och utreds, så att liknade händelser kan undvikas i framtiden. Vad är anledningen till att det kunde gå så fel och vem eller vilka har ansvaret, frågar hon sig.
Tidningen kunde redan i våras rapportera om att äldre prioriterades bort från sjukhusvård. Nu frågar sig Gunilla Wigertz om det är Socialstyrelsens riktlinjer under coronapandemin, som lett till att hennes mamma redan på förhand och utan läkarundersökning ordinerats palliativ vård vid misstänkt covid-19. Vilka direktiv från Socialstyrelsen, regionen eller kommunen hade sköterskorna på boendet, frågar hon sig.
Händelsen har också anmälts enligt lex Maria av Katrineholms kommun. I anmälan konstateras att Karin Wigertz behandlades "enligt rutin för palliativ vård vid covid-19".
– Ligger problemet i direktiven från myndigheter, regioner eller hos våra politiker? Eller beror det på rutiner i sjukvården och äldreomsorgen? För att det här inte ska upprepas måste man veta vad det är som gått fel, säger Gunilla Wigertz.
Läs också: Socialstyrelsen står på sig om riktlinjerna