Per Olof Ahlberg ser tillbaka på olyckan 2012. "Jag är elva år äldre och lever. Men jag tänker på de fyra ungdomarna i olyckan i fredags, en är svårt skadad. Myndigheterna har gjort ett dåligt jobb med järnvägsövergången i Enstaberga", säger han.
Per Olof var professionell biodlare och hade varit och sett till sina bikupor på rapsfälten. Han hade kört över järnvägen många gånger och kunde systemet med lampan som lyser när kusten är klar. Och lokföraren tutade ofta innan tåget passerade eftersom det är dålig sikt i riktning mot Nyköping, berättar han.
– Men den här gången tutade han inte. Jag var jäktad, klockan var åtta på morgonen och jag var på väg till nästa jobb. Jag hade solen mitt emot mig och såg väl inte om den där lilla lampan lyste. Varningsskylten hade jag ju sett hundra gånger förut.
Bilen körde rakt in i en tågvagn och stod still invid spåret när det norrgående tåget fortsatte framåt. Efter olyckan beskrev Per Olof ljudet, hur det dunkat i karossen för varje ny vagn som slog i bilen. När tåget passerat backade han ner bilen på gärdet intill och klev ur utan att ha fått en skråma.
2012. Per Olof Ahlberg backade ner den kvaddade bilen på åkern när tåget rusat förbi. För polisen Didrick Börjesson beskrev han hur det dunkat i karossen för varje ny vagn som slog emot bilen.
– Ja, jag hade tur. Om jag kommit en sekund tidigare hade jag blivit överkörd, säger han.
I fredags blev en a-traktor med fyra ungdomar påkörd av tåget på samma järnvägsövergång. Minnena kommer tillbaka. Nu och varje gång Per Olof läser om en tågolycka. Han är starkt kritisk mot att det fortfarande finns obevakade övergångar i järnvägsnätet.
2012. Lokföraren fick stopp på tåget, någon kilometer efter olycksplatsen. Passagerarna fick hjälpas ut, flera polispatruller kom till undsättning och lokföraren byttes ut.
– Det händer ju olyckor på flera håll i Sverige, inte bara här. Ofta med dödlig utgång. Det blir ju också enorma kostnader för samhället, det handlar om mångmiljonbelopp.
Bengt Olsson, presschef på Trafikverket, har förståelse för Per Olof Ahlbergs åsikt att övergången i Enstaberga borde ha åtgärdats för länge sedan.
– På ett känslomässigt plan tycker jag också att den redan borde ha åtgärdats. Men vår verklighet ser tyvärr inte ut så. Vi måste prioritera vilka övergångar som ska åtgärdas och börja där det sker flest olyckor.
I Sverige finns det i dag över 3 000 plankorsningar som saknar bommar eller ljudsignaler. 163 av dessa har samma kritiserade system som i Enstaberga, där en lampa släcks om ett tåg är på väg.
Klättrar Enstaberga i prioriteringslistan nu när det skett två olyckor på platsen?
– Jag önskar att jag kunde svara ja på den frågan. Men det finns det plankorsningar där det sker olyckor varje år. Det går tyvärr inte att säga när plankorsningen i Enstaberga åtgärdas.