"Kyrkan bär inte det enda svaret på de existentiella frågorna men har erfarenheter, visdom och berättelser som ett friskt och gott samhälle behöver," säger Anders Ekhem som nu blir fast kyrkoherde i Frustuna församling.
– I augusti kom jag in i en ganska orolig och lite sårig situation, när frågan nu kom om jag ville stanna känns det stimulerande och roligt, säger Anders Ekhem.
Den Stockholmsboende 61-åringen leder en av kommunens två församlingar i Svenska kyrkan, och han kommer med både amerikansk doktorstitel i predikan och erfarenhet från stora organisationer.
– Det här är ett spännande ställe med kyrkan mitt i byn, nära människorna. Det finns en vilja hos kyrkoråd och människor att gå vidare och vara kyrka. Jag kan bidra med strukturer, teologi och på olika sätt stabilitet.
I och utanför de tre kyrkorna bedriver församlingen bland annat gudstjänst, undervisning, körer, diakoni (socialt arbete) med soppkök, trädgårdsarbete och vandringar.
– Det jag vill utveckla är mötet och samtalet med det kringliggande samhället, med kommun, näringsliv, föreningar, alla goda krafter.
Kan det bli predikan på torget?
– Predikan är en offentlig handling som sker kontinuerligt i det svenska samhället. Jag har också talat på torg, men då utanför gudstjänstens kontext.
Bör ni göra mer för de som mår dåligt?
– Det går inte att svara nej på det. Vi ser detta inte minst hos yngre. Vi kan vara i mötet, skapa trygga miljöer. Kyrkan har stor erfarenhet av att möta det liv som inte bär.
Vad får du i lön och hur ser du på den nivån?
– Jag får 70 000 kronor i månaden. Det är en chefstjänst med ansvar för 18 anställda och ganska många miljoner.
Du lämnade chefsrollen i Malmö församling under turbulens, vad handlade det om?
– I Malmö skedde den största omorganisation som skett i Svenska kyrkan, där sexton lokala församlingar blev en. Då utmanas gamla maktstrukturer. Tyvärr gjordes det till personfrågor och styrelsen avslutade samarbetet med mig, det gjordes ganska brutalt och skapade rädsla i organisationen i många år.
Vad har du lärt dig av detta?
– Skulle jag gjort det en gång till skulle jag nog gjort på samma sätt, men jag hade kanske varit tydligare och skapat mer allianser. Och modigare i att ta tag i problem tidigare.
Viktigast i kyrkans "tidlösa roll" i Gnesta är att bidra med perspektiv på tillvaron, menar Ekhem, både för troende och "de som inte säger sig ha en gudstro".
– Alla bär på dessa frågor: vem är jag, vart ska vi, vad är livets mening. Kyrkan bär inte det enda svaret men har visdom som ett friskt samhälle behöver.