Oron var stor i våras när skogsindustriföretaget Holmen sa att bolaget vill lägga en bergtäkt vid Gnesta tätort. Bland annat var medborgarna upprörda över den tunga trafiken som enligt dem skulle äventyra säkerheten vid väg 830. Exempelvis höjdes röster kring skolbarnen som passerar vägen dagligen. Även koldioxidutsläpp, bullernivå och förstörelse för naturen är några exempel på det som Gnestaborna reagerade starkt emot.
Den numer ekonomiska föreningen, Föreningen Gnestaberget, bildades och 65 personer anslöt till ett samråd på Öster Malma utanför Gnesta. I dag har föreningen ökat i antal medlemmar, till 250 personer plus flera stödföreningar.
– Det är vägtrafiken som oroar mest. Vad jag förstår är det privata aktörer som kör lastbilarna och Holmen har ju inget att säga till om. Jag är upprörd och irriterad. Folk har valt att flytta hit för att slippa tätortens buller och ständiga flöde av bilar. Varför inte lägga det här på orter där det inte finns folk som bor i närheten? frågade sig Elisabet Lundberg-Karlsson på samrådet.
Nu fortsätter processen, säger Jonas Ulander, projektledare på Holmen:
– Vi kommer att gå in i en utredningsfas för att göra fördjupande undersökningar utifrån de synpunkter som har kommit in. Till exempel kommer det att göras beräkningar på platsen gällande bullernivån. Vi kommer även att genomföra utredningar för transportvägarna, för att försäkra oss om att de ligger på de ljudnivåer som de ska.
Enligt Holmen kommer utredningen att ta tre till sex månader och därefter skickas en miljö- och konsekvensbeskrivning samt en tillståndsansökan till länsstyrelsen, enligt Holmen.
– Vi ser ju utifrån den fakta som vi har samlat in att det är svårt att få tillstånd. Placeringen är inte godtagbar, Holmen hänvisar till att gruset behövs för utvecklingen av Gnesta. Men det är ju totalt fel, vi har ju bergtäkter som har tillstånd och det gruset ska räcka i 20 år framöver, säger Erik Granqvist, ordförande för Föreningen Gnestaberget.
En bergtäkt innebär att man spränger ur berget för att utvinna material som sedan används för bland annat vägbyggen, cementering och grus, produkter som Gnesta kommer att ha användning av framöver.