En av idéerna som familjen vill undersöka är möjligheten att hyra ut platser för “tiny houses". Bilden har i övrigt inget med artikeln att göra.
I somras skrev SN om ett par i Gnesta som försökte bli av med sin arrendator – för att kunna utveckla familjegården tillsammans med sina barn som ville flytta dit.
Sedan hyres- och arrendenämnden gett arrendatorn rätt att stanna kvar tog ägarna saken vidare till hovrätten. Där hävdade de igen sin rätt att bruka hela gården, vilket enligt dem är en förutsättning för att hålla fastigheten i gott skick.
Den arrenderade marken planerar gårdsägarna att bland annat nyttja för ekologisk odling. Paret ser också möjligheter att hyra ut delar av marken som odlingslotter och anlägga bärbuskar för självplock. En annan idé är att upplåta plats åt "tiny houses" – små, billiga, mobila och miljövänliga hus.
En mer detaljerad affärsplan ska arbetas fram året efter att arrendeavtalet upphört – medan åkermarken ligger i träda.
Arrendatorn, som använder marken för rapsodling, anför som tidigare – att arrendet är viktigt för den egna försörjningen.
Han har investerat i maskiner och odlat upp marken "efter konstens alla regler", samt sått raps vilket kräver en horisont på två år.
Trots att arrendatorn inte bor i anslutning till det berörda arrendet, och troligen skulle kunna klara sig utan marken – som vid tillfället utgjorde 15 procent av hans totala odling – anser hovrätten att hans ekonomiska intresse går före gårdsägarnas.
I den första instansen ansågs paret inte ha visat tillräcklig förmåga att realisera sina planer – en bedömning hovrätten inte finner några skäl att ompröva.