Demonstrationen startar på Strömmentorget klockan 12 på lördag. Där kan den som vill lyssna på tal, bland annat från näringsliv och politik, och även musik. Föreningen hoppas på stor uppslutning.
I onsdags preppade ett gäng eldsjälar fokuserat och engagerat plakat och banderoller på "Vår lokal" i Gnesta. SN var på plats.
– 'Vilken soppa, linje 48', utropar Inger Brosdotter efter en stunds funderande. Hon tar en pensel och börjar omsorgsfullt skriva på ett plakat i trä.
Sedan drygt 1,5 år tillbaka är hon engagerad i föreningen.
– Jag bor i Gnesta men har pendlat till Sundbyberg. Det var nästan så att det tog knäcken på mig. Det är en stor fara för kommunen att folk inte står ut och flyttar härifrån.
Nanny Andersson Sahlin, på plats med sina barn Olof, 6, och Dahlia, 4, håller med.
– Jag vet i alla fall två pendlarpar som har flyttat från Gnesta på grund av tågproblemen.
Själv åker hon oftast regionaltåg men är beroende av att både regionaltåg och pendeltåg går.
Korta slagord nöts och blöts: "Linje 48 har fått nog", "Gnesta har fått nog".
– Take me home to a place where I belong, det är så man känner när tåget är inställt, säger Inger Brosdotter.
Alla skriver på plakat och banderoller.
Turerna med linje 48 har varit många. Gnestapendeln har drabbats hårt av den reducerade pendeltågstrafiken och beslutet att ta bort tågvärdarna har förvärrat problemen. Senast i somras var tågen inställda på grund av underhållsarbete, för att nämna några av problemen.
– Linje 48 är extra känslig mot inställda tåg i och med att det är så skral ordinarie avgång. Så är ett tåg inställt kan det ta flera timmar innan nästa tåg går, säger Per-Urban Österman.
Trots problemen säger Benny Åberg att föreningen har sett positiva förändringar under åren, efter otaliga möten med politiker, SL och MTR för att nämna några aktörer. Bland annat så går pendeltåget klockan 07.18 igen, efter påtryckningar från föreningen. Ansvariga politiker har även lovat att se över så att det inte ställs in ännu mer trafik.
Nanny Andersson Sahlins dotter Dahlia vill åka hem så familjen plockar ihop och går ut i den kyliga septemberkvällen.
– Blir det inte bättre tills mina barn ska börja på gymnasiet, då flyttar vi härifrån, säger Nanny Andersson Sahlin.
Så sätter hon på sig hjälmen och trampar iväg med barnen i sin cykelvagn.