Tunga luckor med rejäl isolering leder in i brännkamrarna på biopannorna.
– Aska ur under härden gör jag manuellt. Och sota. Då ringer jag in en kollega för säkerhets skull.
Torbjörn Avrén – som efter pappan och brorsan är den tredje i familjen att sköta fjärrvärmeverket – rycker upp en tung lucka och trycker fast en magnetisk ficklampa inne i biopanna 2.
I vanliga fall är det 1 000 grader varmt där eldhärden rör sig i en sinnrik trappa och rökgaserna sedan eldas både en och två gånger innan de slipper ut.
Men nu är pannan släckt sedan tre veckor, firman som rutinmässigt inspekterar säkerhetsventilerna har inte hunnit med. Därför kickar en av extrapannorna – som eldar fossil olja – igång i stället, för andra gången denna tisdagsmorgon trots att det är plusgrader.
På tisdagsmorgonen sätter automatiken in en fossileldad oljepanna två gånger. 3-4 procent av produktionen är fossil.
– Söndag kväll och måndag morgon är värst. Då startar alla verksamheter, elever springer i dörrar, säger Torbjörn Avrén.
Den höga skorstenen i Vackerby är landmärket för fjärrvärmeverket sedan 2002, då entreprenörer bytte den oljeeldning som då sedan decennier skett centralt i Gnesta mot de två biobränslepannorna.
– Vi betalade 10-12 miljoner, det blev ett väldigt snabbt bygge för vi kunde inte hålla på och driva det där med olja. Vi valde en lättare konstruktion för det var lera under, minns i dag Per Knudsen, 78.
Sedan 2013 driver norska Solör Bioenergi verket.
De lättare pannorna kräver lagom torr flis, så Torbjörn Avrén mäter noggrannt fukthalten i varje lass – ofta från sörmländsk skog – och blandar sedan med lastmaskin.
Torbjörn Avrén är ett slags kock som detaljmäter fukthalter i det sörmländska fliset och sedan blandar rätt mix innan det eldas upp.
– Med blött material får jag inte ut effekt i pannorna. Och får jag inte upp temperaturen blir det till slut svängningar mellan för varmt och för kallt, det vill man inte.
Solör förser omkring 8 av 10 hushåll i Gnesta med värme till element och varmvatten, men priset är bland de högsta i landet – över 1 000 kronor i månaden för en normal lägenhet enligt en jämförelse.
– Det beror på att det är en liten anläggning och relativt få kunder, säger regionchef Jan Lindkvist.
Solör har fyllt taket med solceller och satte i våras in avancerade elektrofilter för stoftet från rökgaserna. De vill även fasa ut fossiloljan, men en ny skatt och brist på bioolja gör att de avvaktar.
– Kostnaderna ökar avsevärt om man kör bioolja.
Men Trosas värmeverk har samma effekt, men betydligt lägre pris – trots att de dessutom bytt till bioolja?
– Jag kan inte svara för hur de får ihop det. Vi har de nivåer som behövs för Gnesta, säger Jan Lindkvist.