"Gnesta är beroende av hur det går med bostadsbyggande och inflyttning. När barnafödandet har gått ner och dippat har det tidigare vänt upp ganska snart. Det är väldigt svårt att göra prognoser framåt", säger Per Sicking som sitter i barn- och utbildningsnämnden för Vänsterpartiet i Gnesta.
– Förra året hade vi ett väldigt lågt barnafödande i Gnesta, det är bekräftat. Det betyder att kullen som går upp i förskolan blir väldigt liten. Om vi inte får inflyttning från andra kommuner, säger Gnesta kommuns skolchef Johan Skeppstedt.
Han påpekar att SCB:s befolkningsprognoser är ett osäkert verktyg. Det stora nedgången är ännu inte kommen. Men någon större inflyttning är svår att se – innan 2023 års barnkull på 65 små Gnestabor börjar fylla förskolorna.
– Det är ingenting som har undgått någon. Vi följer och försöker arrangera och skapa en organisation utifrån så många barn som vi får, säger han.
Det finns i nuläget inte några planer på att skära ned antalet förskolor, däremot räknar förvaltningschefen med att färre vuxna kommer rymmas inom förskoleverksamheten. Vilket inte nödvändigtvis innebär att antalet arbetstillfällen minskar i kommunen – eftersom behovet samtidigt förväntas öka inom äldreomsorgen.
– Jag säger inte att vi kommer ha förskolelärare som jobbar med äldre, men eventuellt om man ser över obehöriga i olika former, säger han.
För socialnämndens ordförande Ingrid Jerneborg Glimne (M) är tanken inte främmande, säger hon.
– Vi behöver alltid personal till äldreomsorgen och utbildar också personal i egen regi. Så det går alldeles utmärkt.
"Jag kan inte svara för Barn- och utbildningsnämnden. Men trots att kommunen har god ekonomi måste vi anstränga oss att undvika onödiga kostnader. Eftersom vi behöver pengar till vatten och avlopp för att kunna bygga i framtiden", säger socialnämndens ordförande Ingrid Jerneborg Glimne (M).
"Vi som kommun vill satsa på tidiga insatser får våra barn och utifrån det utesluter vi inte satsningar inom förskolan trots det läge vi är i gällande barnantal", säger förvaltningschef Johan Skeppstedt.
Att befolkningsprognoser är svåra att beräkna håller Per Sicking (V) med om. Som ledamot i barn- och utbildningsnämnden ser han andra möjligheter med det minskade trycket på förskolorna.
– Vi vet att personalen på våra förskolor gör ett bra jobb utifrån förutsättningarna. Men vi har större barngrupper än Skolverkets rekommenderar och lägre andel utbildade pedagoger än riket i stort.
Enligt Per Sicking handlar det inte bara om förskollärare – också bland barnskötare ser man att väldigt många saknar utbildning.
– Det finns saker att göra här. På grund av systemet med barnpeng minskar resurserna till förskolan automatiskt när antalet barn minskar, men jag menar att det är fel väg att gå. Vi har tvärtom ett gyllene tillfälle att skapa mindre barngrupper och höja personaltätheten när antalet barn minskar, vilket på sikt också kan underlätta rekrytering av utbildad personal.
Är det möjligt?
– Det är en fråga om prioriteringar. För förskolans del behövs inga extra satsningar, det räcker ju att behålla den befintliga organisationen för att göra barngrupperna mindre och öka personaltätheten när antalet barn minskar något.