Johan Skeppstedt, chef för barn- och utbildningsförvaltningen, betonar att alla kommuner har svårt med budgeten och att Gnestas skolor länge gått back år efter år. Arkivbild.
Barn- och utbildningsförvaltningen har en förlust på drygt 15 miljoner kronor i prognoserna för året, på en totalbudget på ungefär 340 miljoner. Det finns redan en plan för att spara 10,1 miljoner, men politikerna bad i mars tjänstemännen att berätta hur ytterligare 5,4 miljoner i kostnader skulle kunna kapas.
På tisdagskvällen skickades förslaget ut till nämnden, som ska rösta om de nio punkterna den 23 maj:
Förskolan föreslås dra ned sex tjänster, vilket skulle spara tre miljoner per år. Men priset skulle kunna bli högt: En "negativ spiral inom kvalitet och välmående", skriver skolchef Johan Skeppstedt, givet den situation som redan råder med barngruppernas storlek, "hög sjukfrånvaro och stort antal medarbetare per chef".
Grundskolan har redan sparkrav på sju miljoner. För att spara mer föreslås "neddragning ytterligare skolpersonal 10 tjänster", förmodligen i f-klass upp till sexan, samt fritids.
Därtill kommer flera punkter med åtstramningar, bland annat en halv miljon på kostenheten, genom att till exempel ge äldre på Träffpunkten matlådor i stället för lokalt lagade rätter, och kyld mat till särskilda boenden inför helger.
Johan Skeppstedt tycker att nedskärningar bör göras långsamt, kanske på tre år i stället för ett, eftersom Gnestas skolor gått back i "tio år i rad mer eller mindre". Han betonar också att Gnesta inte är ensamt om de här problemen.
– Varje kommun och region sitter tyvärr just nu i en väldigt väldigt tuff situation, med indragna statsbidrag och en stor organisation från coronapandemin.
Gnestas skola "har byggt på sig en större kostym än man egentligen har budget för", säger kommunalråd Linda Lundin (S).
Linda Lundin (S), kommunalråd och ordförande i barn- och utbildningsnämnden, säger att skolan anställt för många och måste spara, men exakt hur återstår att se.
– Vi har ju prövat år efter år att tillskjuta mer pengar. Det förvaltningen lyfter fram är behovet av ökat ekonomiskt ansvarstagande och ökad kunskap om omvärlden.
Du säger att personalen är för stor, men förvaltningen talar om svåra konsekvenser om man gör sig av med 16 tjänster?
– Vi i styret kommer inte att gå fram med stora yxan och orsaka stora konsekvenser inom verksamheten och att våra barn får lida men.
"Börjar man skära ned kan det faktiskt leda till en negativ spiral, med lärare som säger upp sig och ytterligare ekonomiska problem", säger Per Sicking, ordförande i Vänsterpartiet Gnesta.
Vänsterpartiet föreslog i måndags åtta extra miljoner till barn- och utbildningsförvaltningen, men det avslogs.
– Det är väldigt oroande. Det krävs politisk vilja för att stoppa de här nedskärningarna. Och faktiskt erkänna att budgeten är otillräcklig, säger ordförande Per Sicking.