All personal bär syremätare. Risken för kvävning är påtaglig, då förruttnelsen bildar svavelväte som tränger undan syret.
Overall, stövlar, förkläde och skyddsglasögon. Därtill klättersele för att kunna räddas om man svimmar av förruttnelsen.
I veckan rengör och reparerar inhyrd personal några av Gnestas minst kända men viktigaste rum – de biologiska reningsbassängerna i reningsverket för Gnesta och Laxne tätorter.
– Arbetet går riktigt bra, meddelar VA-chef Niklas Söderholm på torsdagen.
Han är lättad, för insatserna är höga: I runda slängar sex miljoner liter orenat avloppsvatten skickas ut i Sigtunaån under tiden verket är avstängt och avloppsvattnet enbart genomgår en grovfiltrering. Det är priset för fiskar och övrigt djur- och växtliv i vattensystemen ut till Östersjön. Kostnaden för tankbilar och konsulter har Söderholm ingen uppgift om, kanske går det på några hundra tusen kronor.
Det var när syrenivåerna sjönk drastiskt, från normala 2,5 gram per liter till nedåt 0,1 gram i slutet av mars som åtgärden blev oundviklig. Trasor och annat skräp som slarvats ned i toaletterna hade satt igen de membran som släpper upp finfördelad luft genom bassängernas svart- och gråvatten – syre är avgörande för att mikroorganismerna som äter bajs och andra föroreningar ska må bra.
Först tömdes de tillsammans 770 kubikmeter stora bassängerna, därefter var personal tvungen att gå ned och manuellt suga och torka upp det värsta träcket. VA-chefen bär själv syrgastuber på ryggen – faran för kvävning i den syrefattiga miljön är påtaglig.
– En gång har jag svimmat av, det var i en tankbil. Jag fick evakueras i helikopter, berättar firman Forias slambilschaufför Anders Kjellström, med 43 år i branschen.
En serie sedimenteringsdammar är sista steget i reningen av avloppsvattnet. Dessförinnan "poleras" vattnet i ett filterskåp.
Två stora fläktar pressar ned friskluft i de slutna utrymmena och arbetet går utan missöden, inklusive att svetsa igen ett stort hål som upptäckts mellan bassängerna.
– Vi vet inte hur det uppstod. Men med separerade bassänger kommer vi att kunna rengöra en bassäng i taget nästa gång och inte behöva stoppa reningen, säger Söderholm.
Han visar en oformlig svart klump av det klägg som täckt hela bottnarna i bassängerna och förstört reningen.
– Det är väldigt mycket skit där nere som vi inte hade hoppats på skulle finnas. Det beror på att folk slänger ned tvättlappar och fel saker i toaletterna.
Nu går avloppet ut orenat, är det acceptabelt?
– Ja, det tycker jag, vi har stopp här nu i några dagar vilket leder till en sådan otrolig förbättring på utsläppen framöver.
Reningsverket är från 1960-talet och renoverades på 1980-talet. Det tar inte hand om mikroplaster eller medicinrester, är standarden tillräcklig?
– Även sådana här små reningsverk borde ju vara bättre. Men det är en ekonomisk fråga: Hur mycket har en kommun råd att investera?
Tvättlappar, hår, tops, bindor, tamponger och annat skräp kläggar igen reningsverket.
På grund av de igensatta membranen har luftpumparna fått gå för fullt, vilket redan i fjol ökade energiförbrukningen kraftigt.
I fjol fick kommunstyrelsen i en extern revision svidande kritik för att ha vanskött vattenfrågan, bland annat hade kommunen inte inventerat ledningsnätet – trots att det beslutats att så skulle ske. En tidigare granskningsrapport från 2013 har delvis lämnats utan åtgärd och "flera viktiga dokument såsom VA-plan, nödvattenplan, saneringsplan et cetera saknas", skrev förvaltningen i oktober.
– Vi har en stor underhållsskuld, säger Niklas Söderholm, vars förvaltning nyligen renoverat över två kilometer ledning i Björnlunda och Stjärnhov och avser fortsätta under våren och sommaren.
En tankbil suger upp slammet som täppt igen luftmembranen i bottnen på bassängerna för biologisk rening i Gnestas avloppsreningsverk.
Anders Kjellström, Foria och Örving Johansson från VA-enheten är två veteraner när det gäller att hålla avloppssystemet i drift.
Mekaniskt roterande silar är första steget i reningen, och under denna vecka det enda steget, då avloppet därefter går rakt ut i Sigtunaån.
Här passerar varje dag drygt en kubik avloppsvatten från Gnesta och Laxnes tätorter.
Inhyrd personal iförda skyddsdräkter arbetar med att rensa ut det värsta slammet ur de två bassängerna.
Två kraftiga fläktar driver ned frisk luft i de stängda utrymmena, så att personalen kan andas.
Ett system av rör och membran, så kallade dysor, släpper upp finfördelad luft genom bassängerna. När allt fungerar som det ska.
Härifrån avtransporteras torrsubstansen från verket.
Under denna vecka bräddas kanske sex miljoner liter avloppsvatten, det vill säga skickas efter grovfiltrering rakt ut i Sigtunaån.
Länsstyrelsen har godkänt att tusentals kommunbors avlopp denna vecka skickas i princip rakt ut i naturen, eftersom reningen ska bli bättre tack vare uppfräschningen och reparationerna.
Anders Kjellström på Foria, som rensat avlopp i Gnesta i decennier, upplever att allt mer skräp kastas i toaletterna.
VA-chef Niklas Söderholm är lättad över att arbetet hittills gått väl.