Om tvÄ mÄnader ska sjÀlva golvet till laboratoriet vara klart.
GrÀvmaskinen körs för fullt pÄ platsen dÀr laboratoriet i Studsvik byggs. Den hÀr veckan har bygget dragit igÄng ordentligt.
â Det Ă€r kul! Nu börjar stressen, utbrister Jocke Sandström, platschef pĂ„ Bemab.
Det blir ett tight schema för att klara deadline om tvÄ mÄnader, dÄ sjÀlva golvet ska vara klart.
Till hösten nĂ€sta Ă„r Ă€r planen att huvudpersonerna, tillika fiskarna, ska flytta in. DĂ€r ska de leva, frĂ„n Ă€gg till vuxen fisk. Genom att bedriva forskning och arbeta med fortplantning och stödutsĂ€ttning, ska stiftelsen Baltic waters bidra till att Ă„teruppbygga lokala bestĂ„nd av kallevande fiskar i Ăstersjön â ett hav som lider till följd av bland annat övergödning och hĂ„rt fisketryck.
â Ăstersjön kan upprĂ€tthĂ„lla en massa liv, men fisken har inte hunnit anpassa sig till de förutsĂ€ttningar som rĂ„der just nu. Det stör i första hand reproduktionen. Det vi tittar pĂ„ Ă€r om vi kan hjĂ€lpa fisken förbi det kĂ€nsliga larv- och Ă€ggstadiet för att sen klara sig i havet, sĂ€ger Konrad Stralka, VD för Baltic waters.
SÄhÀr ska laboratoriet i Studsvik se ut nÀr det Àr fÀrdigt.
Konrad Stralka, VD för stiftelsen Baltic waters.
Totalt satsar stiftelsen 170 miljoner pÄ laboratoriet, vilket inkluderar finansiellt bidrag frÄn bland annat Axfood som blivit en samarbetspartner.
Det blir omkring fem nya arbetstillfÀllen i ett första steg. Med full bemanning rÀknar Konrad Stralka med tio personer, utöver de som Àr anstÀllda pÄ universitet eller med specifika projekt. Med fast personal och projektpersonal kommer laboratoriet ha drygt tjugo anstÀllda.
Laboratoriet ska ocksĂ„ agera bas för projektet Recod, som syftar till att öka torskbestĂ„ndet i Ăstersjön genom utsĂ€ttning av torsklarver i TvĂ€ren utanför Nyköping.
Under en utsÀttning av torsklarver i TvÀren utanför Nyköping, som en del av projektet Recod, var tidningen med. Bild frÄn 2022.
Johanna Fröjd Àr en av de som jobbar med projektet Recod. Bild frÄn 2022 nÀr torskyngel sattes ut.
Hur försÀkrar ni er om att fiskarna kommer ha det bra pÄ laboratoriet?
â Det Ă€r ett stĂ€ndigt arbete vad gĂ€ller just djurhĂ€lsa. Vi har vĂ€ldigt strikta regler. Det Ă€r ingen annan som riktigt har gjort det hĂ€r pĂ„ kallevande Ăstersjöfisk, sĂ„ det fanns inte sĂ„ mycket kunskap innan. Vi hade en ganska stor dödlighet första Ă„ret pĂ„ fisken.
Att tÀnda lampan vid intrÀde i fiskhallen och att tillÄta besökare var stressande för fisken pÄ stiftelsens laboratorium pÄ Gotland, berÀttar Konrad Stralka.
â Vi har lĂ€rt oss jĂ€ttemycket om hur vi ska hĂ„lla fisken sĂ„ att den trivs. I de nya laboratorierna har vi lampor som simulerar en dygnsrytm. Om nĂ„gon skulle gĂ„ in och tĂ€nda en arbetsbelysning sĂ„ tĂ€nds den under bassĂ€ngerna, sĂ„ den pĂ„verkar fisken rĂ€tt lite. Det Ă€r sĂ„dana saker som vi bygger in i systemet för att det ska bli rĂ€tt frĂ„n början.
Vad hÀnder med fiskarna nÀr de observerats?
â Vi vill ju inte pĂ„verka genetik pĂ„ nĂ„got sĂ€tt, sĂ„vida det inte Ă€r ett uttalat mĂ„l. Men nĂ€r det gĂ€ller de fiskar dĂ€r vi jobbar med stödutsĂ€ttningar, har vi de aldrig lĂ€ngre Ă€n tre Ă„r. De kommer till oss nĂ€r de Ă€r ganska smĂ„, vĂ€xer till sig och leker spontant pĂ„ labbet. Efter tre Ă„r sĂ€tts de tillbaka.
Hur lĂ€nge rĂ€knar ni med att driva laboratorium? Om torsken har svĂ„rt att föröka sig sjĂ€lv â vad hĂ€nder sen?
â Svagheten i vĂ„rt projekt Ă€r att om vi upphör med utsĂ€ttningar, sĂ„ blir det ingen ny fisk. Vi tror dock att om det visar sig att det hĂ€r fungerar, sĂ„ Ă€r det ju inte vi som en privat forskningsstiftelse som ska driva sĂ„dant hĂ€r, utan dĂ„ tror vi att det hĂ€r skulle bli en del av Sveriges, och hela Ăstersjöns, marina förvaltning.