Urban Granström (S).
– Jag tror ju att skolan är en spegel av samhället. Har vi en skola som är segregerad så riskerar det att bli en spegling av hur Nyköping ser ut framöver. Det kan göra mig oroad.
Det säger kommunstyrelsens ordförande i Nyköping, Urban Granström (S).
Önskan att bryta segregationen mellan skolorna finns nu, liksom för tio år sedan. Då grundades Nyköpings högstadium med just den ambitionen. Men som SN:s granskning visat ledde storskolan bara till nya klyftor, mellan kommunala och fristående skolorna.
– Vi är en av Sveriges mest segregerade skolkommuner, alltså skillnaderna mellan de fristående och kommunala skolorna är bland de högsta, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Torbjörn Kock (S).
Att skolsegregationen kvarstår ser även Nyköpings högstadiums rektor Tina Johansson som ett problem:
– Det är ett problem för att vi har ett otroligt olikvärdigt skolsystem och olikvärdig skola i Nyköping, det är klart att det är ett problem. Ett samhällsproblem.
Så vad göra?
Torbjörn Kock (S).
Torbjörn Kock säger att kommunen måste jobba med att vända trenden där fler och fler vårdnadshavare valt friskolor, men ser det till stor del som ett kommunikationsproblem. Nyköpings högstadium är en "trygg och inkluderande" skola. Nu måste man få fler att förstå det.
– Det handlar nånstans om att nå ut till vårdnadshavare och elever i ett tidigt skede. Jag skulle önska att man gjorde mer medvetna och informerade val, att man inte bara gick på rykten och det som skrivs i sociala medier och så vidare, säger han.
Peter Ekedahl, kommunens högsta skolchef, vill ha en jämnare blandning av elever från olika bakgrunder på Nyköpings högstadium. Flera saker görs för att nå dit, säger han, och nämner engagerade lärare som kan stötta eleverna, specialsalar, skolbibliotek och satsningen på ett "tech lab".
Han hoppas också att fler föräldrar ska inse hur bra skolan är.
– Vi har öppet hus, där föräldrar ska se hur välfungerande det är, så att de inte väljer bort en skola som de inte har besökt, säger han.
Rektor Tina Johansson.
Enligt rektor Tina Johansson har skolan inte som uttalat mål att locka just fler elever till högutbildade eller svenskfödda föräldrar. Däremot jobbar man för att få fler elever totalt sett, enligt henne, bland annat genom särskilda satsningar på naturvetenskap och teknik.
– Vi välkomnar alla elever och alla är lika värdefulla, vi väljer ju inte. Men vi vill ha fler elever.
Att komma till rätt med segregationen är svårt, konstaterar Torbjörn Kock.
– Det är en jättelångsiktig nöt att knäcka.
För att lyckas skulle även boendesegregationen behöva brytas. Och det fria skolvalet behöva göras om, eftersom det bidrar till ökande segregation, anser han.
– Systemet behöver förändras. Ett gemensamt skolvalssystem på något sätt skulle underlätta betydligt.
Malin Karlsson (SD).
Oppositionsrådet Malin Karlsson (SD) har en mer negativ bild av Nyköpings högstadium. För henne handlar det inte om att nå ut med hur bra skolan är, utan om att skolan måste bli bättre.
Hon anser att det är för mycket stök på skolan.
– Den här flykten till friskolorna tror jag kommer att fortsätta så länge man inte får ordning på det kommunala högstadiet, säger hon.
Malin Karlsson efterlyser kameraövervakning och bättre möjligheter att stänga av och flytta på elever som bråkar och stökar.
– Det är de som ska flyttas på, inte den utsatta eleven som ska behöva byta skola.
Malin Karlsson var inte aktiv i politiken när beslutet om att skapa Nyköpings högstadium togs. Men hon tror inte att det var någon bra idé. Visserligen hade det säkert funnits en stor segregation mellan de kommunala skolorna, om de funnits kvar, resonerar hon. Men totalt sett tror hon inte att det har blivit bättre:
– Jag är ganska övertygad om att man genom att göra så här, så har man sänkt meritvärdet för alla elever, eftersom det inte finns någon studiero, bland annat.
Ändå tror hon inte att det är möjligt att gå tillbaka till fyra kommunala högstadier.
– Det skulle bli jättedyrt, och Nyköpings kommun har inga pengar, konstaterar hon.
Att skapa helt nya högstadieskolor förordas inte av någon av de politiker SN talat med. Elevkullarna ser ut att minska framöver, så några helt nya skolor behövs troligen inte, säger Urban Granström.
Men ett enda kommunalt högstadium behöver inte vara en självklarhet.
– Det är två skolbyggnader men en enhet organisatoriskt. Det finns väl inget hugget i sten att det ska se ut så, säger han.
Finns det några konkreta planer på en förändring?
– Det är väl snarare en pågående diskussion, än att säga att det kommer att bli så här.