Jenny Zettersten, Strålskyddssäkerhetsmyndigheten.
De kärntekniska företagen Studsvik nuclear, Cyclife och Svafo som är verksamma på Studsviksområdet har förvarat tusentals tunnor med kärnavfall felaktigt, i Forsmarks slutförvar för kortlivat avfall. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, kräver att företagen åtgärdar problemen.
Det handlar om 75 containrar med 2 844 tunnor radioaktivt avfall från perioden 1980 till 2001. Merparten tillhör Studsvik nuclear och Svafo.
Problemen uppdagades redan 2012 och sedan dess har turerna varit många.
– Då upptäckte man en diskrepans mellan dokumentationen och innehållet, säger Jenny Zettersten, inspektör på SSM.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten innehåller tunnorna i Forsmark i Uppland långlivat kärnavfall, som radium och plutonium – vilket slutförvaret inte är byggt för.
Annat innehåll som inte hör hemma där kan också finnas med. Studsvik tog under en period hand om radioaktivt avfall från forskning, sjukvården och försvaret. Bland tunnorna finns kasserade kikarsikten till k-pistar och kontaminerade skyddskläder.
Jenny Zettersten förklarar att riskerna inte är akuta, men skulle kunna drabba framtidens människors hälsa allvarligt.
– När man stänger igen slutförvaret kommer det vattenfyllas. Ligger långlivat avfall i ett förvar för kortlivat avfall, är det inte säkert. Om någon borrar en brunn där om 100 eller 1 000 år kan man få upp radioaktivt material.
Slutförvaret ska ligga 500 meter under jord strax intill Forsmarks kärnkraftverk.
Strålsäkerhetsmyndigheten vill att företagen ska förvara avfallet säkert och tycker att det i nuläget behöver göras ytterligare undersökningar på innehållet i tunnorna innan de kan förvaras på nytt – antingen på slutförvaret för kortlivat avfall i Forsmark, eller någon annanstans.
I framtiden kommer även ett förvar för långlivat avfall att finnas i Forsmark, men så länge behöver avfallet deponeras på ett så kallat mellanlager.
Strålsäkerhetsmyndigheten kräver att företagen åtgärdar problemen till år 2029 och årligen presenterar åtgärdsplaner tills dess.
År 2015 monterades forskningsreaktorn R2, som startades för första gången 1960, ner ute vid Studsvik.
Studsvik nuclear håller inte med om att deras avfall hanterats fel och kommer att överklaga.
– Givet den information vi har idag har de 1 074 kollin som förpackats av oss hanterats korrekt, vilket innebär att vi inte har ett kostnadsansvar i samband med ett återtagande, skriver de i ett mejl till SN.
Framtidens människor kan påverkas allvarligt om kärnavfall inte hanteras på rätt sätt. Borrar någon en djup brunn över slutförvaret kan radioaktiva ämnen släppas ut.