Loppis kan vara en del av en cirkulär ekonomi, men på Öster är tanken att ytterligare ett stag ska tas. Att föremålen förädlas.
– Projektet behöver vara långsiktigt, säger Anna Bergström, återbrukskonsulent från Nyköping.
Hon sätter sig på en röd stol, som kommunen placerat ut på Öster för att göra gatan mer attraktiv. Några bilister, gångare och cyklister passerar förbi.
Tankar finns på att göra Öster i Nyköping till en återbruksstadsdel. Grunden är att skapa en marknad där sopor är råmaterialet för nya varor. Anna Bergström håller i projektet och sitter med de sista pusselbitarna i det förslag som sedan ska lyfts i kommunstyrelsen.
– Vem är beredd att betala för tjänsten att plocka fram materialet och vem är beredd att betala för produkten? funderar Anna Bergström.
Frågorna hon ställer är grundläggande i många typer av företagsamhet. Någon måste ta en risk att betala för att en vara produceras och sedan behöver någon köpa varan som byggts. Hakar de ekonomiska kugghjulen i kan det bli ett livskraftigt företag.
Skillnaden för Anna Bergström är att hon inte vill plocka något från naturen - något jungfruligt - utan tanken är att materialet redan är producerat - återbruk - och sedan förädlas för att säljas på nytt. Så kallad cirkulärekonomi, vilket ska leda till ett starkare hållbarhetstänk.
Loppisekonomi är inte samma sak. Här förädlas sällan redan färdiga produkter utan säljs ofta vidare direkt, inte sällan till ett lägre pris än orginalprodukten.
Loppislösningar finns digitalt och används dagligen av många människor på olika "marketplace".
Anna Bergström vill skapa en ekonomi där gamla varor - gärna det som anses vara sopor - bearbetas och får nytt liv eller eventuellt blir till något annat. Så kallad "upcycling".
– Vi vill göra det som ett pilotprojekt, säger Anna Bergström.
För att få det att fungera behöver flera aspekter tas hänsyn till. Kommunen är ansvarig för avfall och behöver därför vara en nyckelspelare. Men de driver inga butiker. Det lokala näringslivet måste därför involveras. Utöver det ska även ett socialt ansvar tas, alltså att det genereras jobb till människor som står utanför arbetsmarknaden.
– Lönsamheten är den största utmaning, som jag ser det just nu.
Lokalfrågan är inte heller helt enkel. Delar av det avfall som nu körs till Björshult måste stanna kvar på Öster. Det behövs som råmaterial för att skapa de cirkulära varorna. En återvinningscentral på Öster - där "sopor" sorteras - som dessutom har en smidig lastkaj står därför högt på Anna Bergströms önskelista.
– Om vi ska installera en beredningshall så måste vi kunna säkerställa leverans till butiker och verksamheter på Öster.
Björshult kan få mindre att hantera om den cirkulära ekonomin fungerar på Öster. Finns det få köpare av "upcyclade" varor kan det gå åt mer energi istället.
Förädlingsprocessen av återbrukade saker måste fungera bra. Om varorna inte säljs riskerar de att bli till skräp igen – då har det gått åt extra mycket energi, förklarar hon.
– Man behöver säkerställa design och hantverk.
Det är viktigt att hantverket och designen håller hög kvalitet, förklarar Anna Bergström.
Återbrukscentralen är en kostnad för kommunen, om de inte lyckas upphandla att någon annan ska driva den. Både med avseende på hyra, personal och logistik.
Lyckas projektet kan det å andra sidan göra stor samhällsnytta, vilket givetvis är tanken. Då kan avfallet minska i Nyköping, mindre varor som produceras av jungfruliga material behövs, vilket är bra för miljön, och arbetstillfällen kan skapas.
Projektet ska presenteras på kommunstyrelsen sammanträde under hösten.