Sprickorna i muren vid "Kanontornet" har blivit större under vintern. Det upptäckte tjänstemännen som skulle sätta igång ett mindre projekt för att säkra muren. Nu blir ingreppen och reparationerna betydligt mer omfattande.
– I höstas var sprickorna några millimeter. Nu har en del av muren har skjutits ut och en av sprickorna har växt till fyra centimeter, säger Ulrika Gräns.
Muren rör sig. Nedanför löper den uppskattade promenad- och cykelvägen.
– Vi satte upp byggstängsel och en varningsskylt samma dag det här upptäcktes, säger Ulrika Gräns.
Men bara någon dag senare var det någon som rev ner stängslet. Det sågs både cyklister och mammor med barn och barnvagnar som obekymrat gick på vägen ner mot ån.
– Man blir ju livrädd. Det här är stora stenbumlingar som kan sättas i rörelse. Människor kan dö om stenarna rasar över dem, säger Ulrika Gräns.
Det blev nya akututryckningar. Stängslet låstes fast med hänglås och nu står där tydliga skyltar som varnar allmänheten för att gå på vägen.
Nu börjar arbetet med att renovera och säkra muren.
– Vi kommer att bygga upp ett mothåll, en konstruktion som ska hålla stenarna och muren på plats. Vi måste riva delar av muren, det är oundvikligt. Det har gått för långt. Om inte vi river den kommer den att riva sig själv.
Arbetet kommer att pågå större delen av sommaren. Men muren ska återställas, lovar Ulrika Gräns.
– Det hinner vi inte i år. Nyköpingshus är ett byggnadsminne. Därför ska vi använda ett kalkbruk som man hade förr i tiden och som passar in i miljön. Den typen av kalkbruk tar lång tid att härda. Vi kan inte börja bygga upp muren i höst, om bruket inte hunnit härda fryser det sönder i vinter.
Under tiden är området avspärrat.
Arbetet med Kanontornet påbörjades år 2015 men fick avbrytas på grund av ett sparbeting, berättar Ulrika Gräns.
– Det var före min tid. Men man fick inte fortsätta, projektet lades på is. Nu började vi om, det fanns en budget och vi skulle göra klart.
Men istället för att lappa och laga i muren blir det nu ett omfattande projekt som blir mångdubbelt dyrare. Hur många miljoner det handlar om går inte att svara på i nuläget.
– Vi vet inte vad vi kommer att hitta efter vägen och facit kommer först i efterhand. Men ingen ifrågasätter att det här måste göras, säger Ulrika Gräns.