Christian Fjärem, Johanna Brunlöf, Fanny Nilsson och Patric Almkvist jobbar alla på Nyköpings brandstation. De tycker att arbetet som brandman är mycket givande och hoppas att fler ska få upp ögonen för det.
Namnet till trots arbetar deltidsbrandmän inte deltid. De har ett vanligt heltidsjobb där de var tredje vecka har beredskap för räddningstjänsten och kan larmas ut till bränder eller trafikolyckor.
Fanny Nilsson kombinerade tidigare jobbet som personlig tränare med att vara deltidsbrandman. Hon trivdes så bra att hon nu blivit brandman på heltid:
– Den här gemenskapen man får – det blir som en familj, vi träffas, firar julafton ihop... Sen lär man sig så mycket om sig själv: hur man funkar i grupp, i stressade situationer, i mötet med andra stressade personer. Man blir mer mentalt förberedd generellt, säger hon.
Patric Almkvist och Christian Fjärem, som också gått från deltids- till heltidsbrandmän, beskriver även de hur givande arbetet är. Att kombinera det med sina ordinarie jobb var inte något problem.
– Det fanns stunder då jag stod och pratade med en kund och larmet gick. Då fick jag ursäkta mig och åka. Men det var aldrig något problem, folk har väldigt stor förståelse för att det är en nödsituation, säger Patric Almkvist som jobbade som butikschef.
Trots att deltidsbrandmännen är så viktiga för den svenska räddningstjänsten – de utgör två tredjedelar av den totala personalstyrkan – har det i över 20 års tid varit svårt att både rekrytera och behålla dem. Detta har beskrivits som den största utmaningen för svensk räddningstjänst.
För Sörmlandskustens del fattas det just nu runt tio deltidsbrandmän: två i Nyköping, två till tre i Oxelösund, två i Gnesta, två till tre i Vrena och en i Nävekvarn. Trots regelbundna försök att rekrytera – i våras hölls bland annat en prova-på-dag för tjejer – är det kärvt.
Enhetschef Johanna Brunlöf funderar över orsakerna. Bland annat tror hon att en del arbetsgivare missuppfattar uppdraget och tror att den anställde kommer vara borta mycket. En annan orsak kan vara att vissa tror att de inte skulle klara yrket.
– Visst krävs det en väldigt god fysik, men man behöver inte vara elitidrottare, säger hon.
Nina Bergström, handläggare på MSB, är skeptisk till att Sörmlandskustens räddningstjänst ställer högre fysiska krav på deltidsbrandmännen än Arbetsmiljöverket kräver.
Nina Bergström, handläggare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, var nyligen med och tog fram en strategi för hur personalförsörjningen av deltidsbrandmän ska lösas. Hon menar att det finns mycket räddningstjänsterna och kommunerna kan göra. Det handlar om bättre dialog med arbetsgivare, att anpassa scheman så de bättre kan kombineras med familjeliv och att förbättra kulturen för att kvinnor ska trivas.
Hon ser också att marknadsföringen kan riktas till andra grupper.
– Det attraherar oftast killar runt 22 – men yngre personer flyttar på sig och får barn och försvinner från verksamheten. Vi tror att det finns större potential hos personer som passerat den åldern: kvinnor 40+ till exempel, säger hon.
Då hon får höra om Sörmlandskustens räddningstjänsts fyskrav blir hon dock skeptisk. Arbetsmiljöverkets medicinska krav för rökdykning är ett konditionstest som ska klaras i 4,5 kilometer/timmen. Sörmlandskustens räddningstjänst har lagt ribban högre än så: för en person under 30 år blir hastigheten 5,6 kilometer/timmen och minskar sedan beroende på ålder.
– Jag tycker inte att man kan prata om att man har svårigheter att rekrytera deltidsbrandmän om man har högre krav än de som Arbetsmiljöverket ställer. Alla behöver inte vara jättestarka i en grupp, om det inträffar en trafikolycka är man mer tacksam att det kommer fram en person snabbt än fem jättestarka, säger Nina Bergström.
Tror du att det här är en del i att det är svårt att rekrytera?
– Det är i alla fall en del i att det är svårt att rekrytera kvinnor. Det är inte många kvinnor i 20-årsåldern som klarar testet på 5,6 kilometer i timmen. Och jag ställer mig frågande till att det är olika fyskrav för olika räddningstjänster i landet.
"Vi kollar inte bara att man klarar själva provet. Det är också hur man reagerar: hur gör man när man blir rädd eller inte klarar något: blir man irriterad eller kämpar på?" säger Johanna Brunlöf, enhetschef vid Sörmlandskustens räddningstjänst.
Enhetschef Johanna Brunlöf förklarar att tanken med de högre fyskraven är att de vill ha en marginal:
– Man får ofta en lite sämre fysisk förmåga med åldern och om man precis klarar lagkravet när man är ung kanske man inte klarar det med åldern och kan vara kvar, säger hon och tillägger att det stora problemet, som hon ser det, är att folk inte ens söker uppdragen.
Johanna Brunlöf säger att hon inte heller är främmande för att eventuellt ändra på fyskraven:
– Vi ser lite grann var vi hamnar med vår rekrytering nu. Om vi känner att vi fortsatt har problem så är det här kanske något vi ska se över.
Sista dag att söka tjänsterna är den 1 december.