Tove Eriksson väljer att prata öppet om detta för att hon vill öka förståelsen kring varför Ozempic inte bara är en viktig medicin för diabetiker.
Efterfrågan på läkemedlet Ozempic är fortfarande stor. Medicinen, som huvudsakligen är gjord för diabetiker, skrivs också ut till personer med obesitas (kraftig övervikt), och tillverkarna hinner inte med. Här ställs patientgrupper mot varandra och debatten om vem som har rätt till preparatet fortgår.
För fyra år sedan fick Tove Eriksson en hjärntumör och behövde opereras. Men operationen fick komplikationer. Hennes hypofys, det som tar hand om kroppens hormoner, förstördes. Kroppen slutade helt att producera hormoner.
Här började en lång resa med en mängd läkarbesök och utredningar för att få rätt medicinering. Hormoner behövde tillsättas genom sprutor eller tabletter. Och med det kom biverkningar.
– Jag gick upp 60 kilo efter operationen. Jag kom i klimakteriet som 29-åring och min mätthetskänsla var helt borta, säger hon och förklarar att hormonerna reglerar mättnadskänslan i kroppen.
På grund av en kortisolmedicin som Tove Eriksson behöver ta dagligen hade hon svårt att gå ner i vikt.
– Min kropp sa till mig att jag måste äta mer. Jag kunde äta fyra frukostar.
Nu äter hon en, tack vare Ozempic, som läkaren föreslog och som gjorde att Tove kunde kontrollera sitt ätande. Läkemedlet ger henne en mätthetskänsla, minskat sötsug och håller insulinnivåerna stabila.
Trots att Tove Eriksson inte har diabetes, som medicinen egentligen är avsedd för, spelar den en viktig roll för henne.
– Jag är jätteglad för att jag kan ta den. Hade jag inte haft den hade jag varit mycket större än vad jag är idag. Viktnedgång är en välkommen biverkning men det är inte därför jag tar medicinen, förklarar hon.
Tove Eriksson har tatuerat in raderna "Just idag är jag stark" på armen.
Utan Ozempic hade Tove Erikssons vardag sett helt annorlunda ut.
– Jag hade gått upp i vikt och det hade påverkat mig på alla sätt. Jag vill inte bli en sån man ser på tv som bara ligger i sängen och äter. Det är inte jag, säger hon.
Debatten kring vem som har rätt till medicinen tror Tove Eriksson beror på okunskap, därför väljer hon att prata om detta offentligt. Som multisjuk har hon inte många andra alternativ.
– Det är väl gastric bypass, vilket kan innebära stora risker och en livslång medicinering, säger hon och förklarar att hon inte vill ha fler följdsjukdomar än hon redan har.
Hans Hedengren, ordförande i Diabetesföreningen, har själv varit utan läkemedlet Ozempic i en månad, i våras.
Hans Hedengren på Diabetikerföreningen håller med om att man som multisjuk kan vara i behov av medicinen, annars tycker han att diabetiker ska prioriteras.
– Det jag hör från våra medlemmar är att man blir orolig och nervös av att det är brist. Det kan hända att man får åka flera mil för att få tag på medicinen, säger han.
Enligt Hans Hedengrens senaste koll finns läkemedlet i Oxelösund och i Nyköping. Bara ett apotek i Nyköping är utan.
Det finns en ytterligare faktor som Hans Hedengren nämner bidra till osäkerheten: Regionens sparpaket.
– Att regionen ska dra in pengar oroar ännu mer.
På Läkemedelsverket håller man avstämningar med tillverkarna Novo nordisk och följer förändringar i prognosen. De samverkar också med olika aktörer, som apotek och vårdgivare, för att försöka minska effekten av bristsituationen.
Nyligen har ett annat preparat med samma aktiva ämne som Ozempic blivit godkänt för att behandla övervikt.
– Dock är denna utanför förmånen, vilket innebär att patienten står för hela kostnaden, säger Maria Wanrud, gruppchef på Läkemedelsverket.
Det finns även andra alternativ som innehåller en annan verksam substans men fungerar på liknande sätt.
Vad man vet just nu kommer bristen pågå året ut, enligt Läkemedelsverket.
"Läkemedelsföretaget tillverkar så mycket de kan", säger Maria Wanrud, gruppchef på Läkemedelsverket.