Daniel Portnoff (M), kommunalråd i Trosa.
Frågan om den kommunala vetorätten vid etablering av vindkraft är extra intressant för Sörmlands kustkommuner, eftersom företaget Svea vind offshore har planer på en enorm vindkraftspark i Östersjön. De två projektområdena, som kallas Långgrund ett och två, sträcker sig från vattnet utanför Nynäshamn i norr ner till Vikbolandet i söder.
Daniel Portnoff (M), kommunalråd i Trosa, gillar inte förslaget om att minska kommunernas inflytande i frågan.
– Jag tycker precis som Sveriges kommuner och regioner att det är väldigt viktigt att kommunerna har rådighet över såna här frågor, det ska man inte lättvindigt ta bort. Jag skulle inte vilja se en modell där kommunerna inte har något att säga till om.
Portnoff menar att han ställer sig positiv till mer vindkraft, men att det skulle vara lättare att gå i mål med fler mindre projekt än enstaka större.
– Som jag minns det var det här en ganska stor vindkraftspark. Jag tror att man kanske måste fundera över hur såna här etableringar ska se ut för att bli mer rimliga, säger han.
Kommunalrådskollegan i Oxelösund, Catharina Fredriksson (S), är positiv till Svea vinds projekt. Men hon är inte beredd att släppa ifrån sig vetorätten.
– Jag vill värna det kommunala självstyret och tycker att människor som bor i en kommun ska ha möjlighet att påverka, säger hon.
Catharina Fredriksson (S), kommunalråd i Oxelösund.
Urban Granström (S), kommunalråd i Nyköping, har en annan uppfattning. Han tycker att det är rimligt att staten får en mer framskjuten roll i planeringsprocessen.
– Man ska väga kulturhistoriska intressen, försvaret, naturintressen och möjligheter till friluftsliv mot intressen som energiförsörjning och arbetstillfällen. Det blir omöjligt för en kommun som Nyköping att ta ställning till.
Möjligheten för kommunerna att säga nej riskerar att hämma utvecklingen på sikt, tror han.
– Vi måste ha mer förnyelsebar energi, och någonstans ska det byggas. Då kan inte alla bara säga nej, säger Urban Granström.
Urban Granström (S), kommunalråd i Nyköping.
Så sent som i maj i år ledde den kommunala vetorätten till att Svea vinds andra stora projekt utanför Gävles kust lades på is, efter flera års förberedande arbete. Gävles kommunfullmäktige hade tidigare sagt ja, men ärendet återremitterades och Vänsterpartiet ändrade sig efter en intensiv debatt, och satte stopp för planerna med hänvisning till "den lokala fiskenäringen".
Företagets vd Mattias Wärn tror att ett skrotande av vetorätten kan vara ett led i en mer sammanhållen och strategisk syn på energiförsörjningsfrågan som debatterats flitigt de senaste åren. Han verkar dock inte redo att göra vågen om kommunernas inflytande i frågan skulle krympa.
– Oavsett hur det blir med förslaget så vill vi vara lokalt förankrade med alla våra projekt. Det tycker jag är jätteviktigt, säger Mattias Wärn.
För projekten Långgrund ett och två väntas lokala samrådsmöten under vintern. När och om allting blir godkänt och klart tar det enligt företaget omkring fem år innan verken kan stå klara för driftstart.
När kan ni skicka in en ansökan?
– Det är svårt att säga, inom ett år kanske, säger Mattias Wärn.
Som tidningen rapporterat tidigare handlar det i projektet om omkring 300 vindkraftverk, som kan bli upp till 325 meter höga. Mattias Wärn vill dock tona ner måttens betydelse. Höjden syftar till toppen av rotorbladet, inte själva tornet i sig. Dessutom tar man i ansökan höjd för olika modeller. Vad som i slutändan byggs beror på vad som finns på marknaden just då, menar han.