– Projektpersonalen upplever att deltagarna har fått större självkänsla och självförtroende. De börjar ta egna initiativ till samtal kring samhällsfrågor. Deltagarna har också stärkt den muntliga förmågan samt fått en ökad förståelse för sociala koder. Några större kvantitativa förändringar har dock inte kunnat noteras, säger Martin Vrethammar, delprojektledare vid Oxelösunds kommun.
Syftet med projekt Klara är att underlätta långtidsarbetslösa utrikesfödda kvinnors väg mot studier, arbete och egen försörjning. Det ska minska segregation och utanförskap.
– Vi har haft ett 20-tal deltagare som varit inskrivna samtidigt i Oxelösund, varav flera har varit inskrivna uppemot två år. Totalt har vi haft 37 deltagare under projekttiden.
I Oxelösund har 19 av de kvinnor som deltagit haft språkpraktik på One more time i Oxelösund. Där har de fått skapa hantverk som sedan sålts. Åtta projektdeltagare har blivit anställda med extratjänst inom kommunens verksamheter.
Insatserna har främst varit arbetsmarknadskunskap, samhällsorientering, undervisning i svenska och föräldraskap i Sverige.
Hur skiljer sig projektet från ordinarie verksamheter?
– Deltagarna har tidigare varit i SFI och samhällsorientering, men deras progression har varit svag. Genom projektet har vi kunnat ge dem mer tid och uppmärksamhet. Projektpersonalen har även fått utrymme för att hitta nya vägar för att motivera deltagarna till utveckling, säger Vrethammar.
Projektet är en samverka mellan Europeiska socialfonden (ESF), Arbetsförmedlingen och Oxelösunds kommun. Projektet ägs av Samordningsförbundet RAR Sörmland.
Projektet – som även finns i Flen, Katrineholm/Vingåker och Eskilstuna – har en budget på cirka 45 miljoner kronor, varav 21,5 miljoner från ESF.
RAR finansieras av kommunerna, Region Sörmland och staten. Flera liknande projekt har stöttats med mångmiljonbelopp – samtidigt som man inte vet huruvida metoden ger bättre resultat än annan SFI-undervisning.
I en analys från 2020 redogörs det för resultaten av RAR Sörmlands verksamhet och projekt mellan 2014–2019. Där kritiseras verksamheten för otydlighet, både gällande konkreta mål och resultat.
"Syftet är att de i högre grad ska uppnå självförsörjning genom arbete. Ofta är det outtalat hur denna indirekta påverkan ska ske och det är även svårt att utläsa om resultaten slutligen har uppnåtts".