Visualisering av hur vindkraftparken skulle kunna se ut om man står på Hävringe, långt ut i Oxelösunds skärgård. Bilden är beskuren för att passa tidningens format.
Utredningen om stärkta incitament för utbyggd vindkraft har nu överlämnat sina förslag till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Syftet bakom utredningen är att få fler kommuner att säga ja till vindkraft, samtidigt som de närboende ska få något slags kompensation.
Utredaren Ulrika Liljeberg (C) konstaterar att det är de närboende som berörs mest av vindkraftsbyggen och det är ofta de närboende som är drivande i lokalt motstånd.
– Lokal acceptans är nödvändig, säger Liljeberg.
Utredningen föreslår därför att de närboende ska få ta del av vindkraftverkens intäkter under hela livslängden. Det ska också finnas möjlighet att lösa in sin fastighet.
När det gäller kommunerna anser utredningen att det behövs en kommunal intäkt, och det kan bara ske genom en skatt. Men just det får utredningen inte föreslå – det har inte ingått i uppdraget.
– Våra förslag är inte tillräckliga. Vår bedömning är att en kommunal intäkt behövs, säger Ulrika Liljeberg.
Utredningen tillsattes av den förra regeringen, men i höstas fick utredaren ett tilläggsdirektiv av den nya regeringen: Det är vindkraftsbolagen, inte staten, som ska stå för kostnaderna till kommunerna.
För östra Sörmlands del är det den gigantiska vindkraftsparken vid Långgrund 1 och 2 som nu är mest aktuell. Här handlar det om upp till 182 vindkraftverk som kan bli upp till 335 meter höga. Något som stött på protester från ett flertal lokalboende. Nyligen sa även Försvarsmakten nej.
