I lördagens tidning berättade vi om lille Milo som föddes med fyra hjärtfel, men där den sörmländska sjukvården inte förmådde att upptäcka dessa under graviditeten. Efter reportaget riktade en läkare på det egna sjukhuset, Nyköpings lasarett, skarp kritik mot hur sjukvårdsledningen hanterat de kompetensbrister som finns på ultraljudsenheten.
Nu väljer även oppositionsrådet Magnus Leivik (M) att ge sig in i debatten. För det första anser han att det enskilda fallet i sig är mycket allvarligt och olyckligt.
– Jag blir väldigt illa berörd och genuint ledsen över att sådant här inträffar. Uppgifterna som framkommit är så allvarliga att jag förväntar mig att det görs en utredning så att man får reda på vad som har brustit. Eftersom vi har rutiner för hur vårdskador ska utredas förväntar jag mig att de följs, säger han.
Vidare menar Magnus Leivik att anledningen till varför situationen ser ut som den gör inom ultraljudsenheten beror på ett stort problem i den organisatoriska styrningsförmågan.
– Det man ska göra i politikens roll är att se till att verksamheten har rätt förutsättningar och resurser. Man ska också ställa krav på cheferna så att kvalitéerna och patientsäkerheten upprätthålls. Samtidigt måste politiken vara lyhörd och lyssna på cheferna om de upptäcker att det finns problem. Det handlar inte om enskilda medarbetare, utan är en organisatorisk fråga.
Han undrar också vad Socialdemokraterna och Vård för pengarna har gjort för att säkerställa att rätt kompetens finns inom vårdens olika enheter.
– Förra året sa majoriteten att de sparade över 100 miljoner kronor. Men jag vet fortfarande inte på vad eftersom de har valt att mörka det. När befintlig personal ska utbildas behövs det kompetens och då förlitar man sig på hyrpersonal. Det kanske är bra för dagen, men inte på lång sikt. Jag tycker att man bör lägga ifrån sig skygglapparna och i stället titta på möjligheten att upphandla den här typen av verksamhet.
Magnus Leivik konstaterar att många sörmlänningar i dagsläget behöver söka vård i andra län, bland annat för ultraljud. Det ser han som en onödig utgift.
– Vi hade klarat av den verksamheten på hemmaplan om vi låtit privata aktörer husera i våra lokaler. Men politiken präglas just nu av att man inte ska ta hjälp av andra och att man ska sköta allting i egen regi.
Region Sörmland har inte velat kommentera det enskilda fallet och har uppgett patientsekretess som skäl. När tidningen i stället föreslagit att prata i allmänna ordalag om ultraljudsenhetens organisation tillsammans med divisionschefen Bo Tideholm har svaret varit att regionen uttalat sig i frågorna tidigare och att man därför avböjer att göra det igen.
Däremot skriver regionens pressansvarige i ett mejl att flera barnmorskor utbildas både internt och externt samt att situationen med kompetensen kring ultraljud kommer att se annorlunda ut under 2020 jämfört med tidigare.
Magnus Leivik tycker trots det att det är en brist på öppenhet från verksamhetens sida.
– Även om det är svåra frågor ska alla ansvariga på olika sätt delta i bevakningen och den allmänna debatten. Det är vad svensk offentlighet utgår ifrån. Jag blir bekymrad om man inte vågar, vill eller påstår sig inte kunna prata om de här problemen på ett transparent sätt, säger han.