Yngve Gustafson anser att siffrorna är skamliga. "Jag är säker på att massor av äldre hade kunnat vara i livet i dag om de fått vård", säger han.
I en serie publiceringar har tidningen visat att de riktlinjer som tagits fram av Socialstyrelsen kan ha lett till att människor prioriterats bort från vård de normalt skulle fått. Detta trots att vi ännu inte nått taket för vården. Socialminister Lena Hallengren, regionstyrelsens ordförande Monica Johansson och chefsläkare Marie Bennermo kommenterade tidningens granskning i onsdags. Samfällt menade de att ingen ännu sållats bort från vård – om det finns behov av den.
För att få en korrekt bild har Sörmlands Media begärt ut statistik för dödsfall i covid-19.
Statistiken för Sverige visar att väldigt få personer som insjuknar i covid-19 på äldreboende vårdats på något av landets sjukhus vid sin död. 90 procent av dessa har dött på sitt äldreboende. För personer med hemtjänst som dött i covid-19 visar statistiken att 30 procent avled utanför sjukhus. Motsvarande siffror för Sörmland visar att drygt 80 procent av de avlidna dött på äldreboendet. I hemtjänsten i Sörmland dog drygt 28 procent utanför sjukhusets väggar, sannolikt hemma.
Siffrorna för äldreboendena är skamliga, anser Yngve Gustafson, professor i geriatrik (åldrandets sjukdomar). Han bedömer att betydligt fler än tio procent borde ha fått sjukhusvård.
– Mer än hälften borde fått sjukhusvård. De här siffrorna understryker hur lågt vi värderar våra äldre, säger han.
Det är inte självklart att en person som har dött på ett äldreboende har nekats sjukhusvård. Personen kan först ha fått sjukhusvård, för att senare föras tillbaka till äldreboenden när vårdinsatsen bedöms som meningslös. Men det lär vara sällsynt, menar han.
– En del äldre får sjukvård på äldreboendet av hemsjukvårdsteam, men inte heller det kan förklara de här siffrorna.
Från vårdens och myndigheternas sida framförs argumentet att de äldre skulle må bäst av att få dö på äldreboendet. Det argumentet köper inte Yngve Gustafson. På sjukhusen finns tillgång till syrgas, näringsdropp, blodproppsförebyggande behandling, övervakning och behandling av tillstötande komplikationer. Samtidigt nekas syrgas ofta inom äldreomsorgen på grund av resursbrist. Tidningens granskning har kunnat visa att Socialstyrelsen ändrat de nationella riktlinjerna för syrgas för de svårast sjuka efter påtryckningar – mitt under krisen. I stället förordas morfin. Gustafson vidhåller att om personer på ett äldreboende får tillgång till basal vård kan det vara skillnaden mellan liv och död.
– Jag är säker på att ett stort antal äldre som nu är döda i covid-19 skulle ha överlevt om de fått basal sjukhusvård. I stället beslutar läkaren alltför ofta – och alltför tidigt – om palliativ vård.
Problemet att äldre inte får sjukhusvård är inte nytt, anser Yngve Gustafson. Det började i samband med ädelreformen 1992, då kommunerna fick ett samlat ansvar för omsorgen av äldre. Då försvann också den basala sjukhusvården från äldreboendena.
– Uppmärksamheten beror på att covid-19 skördar så många fler offer. Det är en förskräcklig situation, men det är bra att den uppmärksammas, säger han.
Tidningen har utan resultat sökt Anna Ormegard, divisionschef för primärvården i Region Sörmland, för en kommentar. Chefsläkare Marie Bennermo menar att om de äldre kan få den vård de behöver på äldreboendet så behöver de inte föras till sjukhus.
– Det är ju så att det ofta är bättre för de patienterna att kvarstanna, säger hon.