Den tidigare regiondirektören Jan Grönlund har anmälts för kränkande särbehandling.
Den tidigare regiondirektören Jan Grönlund har anmälts för kränkande särbehandling av en medarbetare i regionen, något som tidningen har rapporterat om tidigare.
Tidningen kan i dag berätta om hur anmälan hanterats, om hur anmälaren förvägrats en oberoende utredning och om att medarbetare som skulle kunna vittna till anmälarens fördel är rädda för att deras namn ska bli kända av regionens HR-stab.
När arbetsgivaren får kännedom om misstänkta fall av kränkningar eller trakasserier, är den skyldig att utreda dessa, något som även framgår Region Sörmlands styrande dokument.
När det gäller anmälan mot Jan Grönlund agerade regionen också enligt riktlinjerna – till en början.
Anmälan gjordes i oktober 2022. I början av januari i år genomfördes vad som kallas ett "tydliggörande samtal" med anmälaren och representanter för arbetsgivaren. Samtalet utfördes av företagshälsovården med syftet att "specificera anmälan", där anmälaren beskriver vad den blivit utsatt för. Tidningen har tagit del av en sammanfattning av samtalet. Där framkommer flera fall av kränkningar som går tillbaka flera år i tiden.
Efter att anmälan gjorts blev anmälaren dessutom utsatt för ytterligare kränkning, enligt sammanfattningen. Då ska Jan Grönlund ha spridit sekretessbelagd information från mötet till andra medarbetare och uttryckt sig nedsättande och spridit falska uppgifter om anmälaren. Medarbetare ska ha fått höra från Grönlund att anmälaren var "galen", bland annat. Detta ledde till att medarbetare i regionen fick en negativ bild av anmälaren och att det spreds en bild av henne som psykiskt sjuk.
Sammanställningen av det tydliggörande samtalet var klar i mitten av januari.
Den 24 januari meddelade Region Sörmland att en ny regiondirektör skulle rekryteras. Då framställdes det som att överenskommelsen om att regionen skulle rekrytera en ny regiondirektör nåtts i samförstånd mellan de styrande politikerna och Jan Grönlund. Men enligt initierade källor var det Jan Grönlund, som först och på eget initiativ kontaktade politikerna med en önskan om att få sluta.
Tidningen har varit i kontakt med anmälaren, som inte vill medverka med namn. Hon har varit sjukskriven sedan i augusti på grund av den kränkande särbehandling och de allvarliga arbetsmiljöproblem hon anmält att hon utsatts för.
Sedan hon gjorde anmälan har hennes mående försämrats ytterligare och hennes tillstånd betecknas nu av läkaren som svår depression. På grund av sitt mående vill hon heller inte medverka i en vanlig intervju, utan har varit mycket återhållsam med kommentarer. Däremot har hon godkänt att tidningen får använda sig av material som rör hennes ärende.
Orsaken till hennes försämrade mående är hur regionen har hanterat anmälan efter det tydliggörande samtalet, berättar hon.
Om en chef är inblandad eller vid komplicerade ärenden som rör kränkningar, kan en så kallad fördjupad utredning genomföras. Det framgår av Region Sörmlands regler för hur kränkningar ska hanteras. En sådan utredning ska också utföras av en "utomstående utredare", och beställningen ska göras av en icke utpekad part, enligt regelverket.
Men någon sådan utredning kom inte till stånd.
Eftersom den utpekade personen var regionens högsta tjänsteman, krävde anmälaren att utredningen skulle beställas av regionstyrelsens ordförande Christoffer Öqvist (M).
Detta accepterades dock inte av Region Sörmland. Det framgår av ett mejl från regionens HR-direktör Kajsa Fisk, som tidningen tagit del av. Där skriver hon att begäran inte kommeratt tillgodoses, men att hon själv kan vara beställare.
I stället skriver HR-direktören att anmälaren måste göra en ny, skriftlig anmälan, där hon ska specificera de kränkande händelserna. Trots att just detta hade gjorts i det tydliggörande samtalet.
Det var efter dessa besked som anmälarens psykiska hälsa försämrades ytterligare. Fram till dess hade hon ändå känt att hon av företagshälsovården fick bekräftelse på att det hon utsatts för var allvarliga kränkningar. Nu förstod hon att någon opartisk utredning inte skulle göras, och uppfattade det som att det som sagts och dokumenterats i det tydliggörande samtalet gömdes undan och ignorerades – i strid med regionens rutiner.
Anmälaren beskriver händelserna som att hon försatts i vanmakt.
I samma mejl skriver HR-direktören att presidiet, det vill säga regionens ledande politiker, däribland Christoffer Öqvist, informerats om anmälan. Den uppgiften, att de ledande politikerna var informerade, hade hon även fått tidigare. En uppgift som alltså förnekas av Christoffer Öqvist.
Regionstyrelsens ordförande Christoffer Öqvist (M).
Ett av syftena med den fördjupande utredningen skulle vara att få uppgifterna om kränkningar styrkta via vittnen. Men att lämna namn på vittnena till HR-avdelningen var inte möjligt enligt anmälaren, som inte ser HR som en oberoende part.
Tvärtom finns en rädsla hos medarbetare att träda fram. Det uppger både anmälaren och en person som skulle kunna vara vittne och bekräftar anmälarens uppgifter för tidningen.
Richard Mårtensson är specialist på utredningar om kränkningar och trakasserier, och författare till facklitteratur i ämnet.
Han pekar på att det i de allmänna råden från Arbetsmiljöverket sägs att en utredning ska vara oberoende och ha båda parters förtroende.
– Mitt absoluta råd är att säkerställa att den eller de som gör utredningen måste kunna stå så pass objektiva och neutrala att de faktiskt kan genomföra den, säger han.
Även Oskar Pettersson, biträdande förhandlingschef vid fackförbundet Vision, anser att en utredning om kränkande särbehandling ska göras av en helt oberoende part.
– Om det är den högsta chefen som är utpekad, då bör den göras av någon utomstående. Annars riskerar man att de som utreder, som kanske är i beroendeställning till den som anklagas, inte gör det här tillräckligt opartiskt, säger han.
Att i ett sådan fall låta HR-avdelningen utreda är inte lämpligt, anser Oskar Pettersson.
– Det skulle vi definitivt inte rekommendera, det blir en beroendeställning.
Regionens HR-direktör Kajsa Fisk säger att hon överhuvudtaget inte kan uttala sig i ärendet eller om hur det har hanterats av HR-staben.
HR-direktör Kajsa Fisk säger att hon inte kan kommentera hur anmälan mot Jan Grönlund har hanterats.
– Eftersom det är ett pågående personalärende så kommer jag inte kommentera det, och det är av hänsyn och respekt för alla berörda parter. Generellt kan jag säga att vi alltid utreder inkomna anmälningar. Det är nolltolerans och det här är otroligt prioriterade frågor när vi får in anmälningar. Och då följer vi vanliga rutiner och riktlinjer, säger Kajsa Fisk.
När det som detta fall handlar om den högst uppsatta tjänstemannen, bör man då ha en extern och oberoende utredning?
– Som jag sa så vill jag inte yttra mig i pågående personalärenden, så jag vill inte kommentera den delen.
I det här fallet finns det brist på förtroende för HR-staben hos anmälaren, bör man inte ta hänsyn till det för att det ska bli en objektiv utredning?
– Det är alltid tråkigt att man har den upplevelsen, det är klart att jag tycker det, men jag vill inte gå in på detaljer i ett pågående ärende.
Vad tänker du om att potentiella vittnen är rädda för att deras namn ska bli kända för HR?
– Jag kan inte uttala mig eftersom det är ett pågående personalärende.
Men att det förekommer en sådan rädsla?
– Det är svårt för mig att bemöta det. Det är tråkigt om man har den upplevelsen av oss.
Anser du att allt har följt de rutiner som gäller i detta fall?
– Det är fortfarande ett pågående ärende, jag vill göra den utvärderingen när ärendet är avslutat. Då kan jag se på det, hur det har hanterats hela vägen.
Regionstyrelsens ordförande Christoffer Öqvist uppger att ärendet nu utreds och att det hanteras av den tillförordnade regiondirektören Jörgen Bragner.
– Där vi är i dag så upplever jag att vi gör en grundlig utredning kring det.
Anmälaren anser hon blivit väl bemött av politikerna Christoffer Öqvist och Tomas Borin, och menar att det faktum att de agerade så tydligt efter att hon kontaktat dem räddade hennes liv. Detta mot bakgrund av hur dåligt hon mått av hur hennes ärende hanterats. Hon menar att politikerna gjort vad de kunnat i och med att Jan Grönlund fick sluta omedelbart.
Men hon är fortfarande besviken på, och känner sig utsatt av, tjänstemannaorganisationens brist på agerande därefter.
Tidningen har utan framgång sökt Jan Grönlund.