Regionstyrelsens ordförande Christoffer Öqvist (M) konstaterar att det är ett allvarligt läge och att de kommande tio årens budgetar kommer att behöva vara strama.
Framför rubriken "Ny kraft för Sörmland" presenterade regionens minoritetsstyre på måndagen riktningen framåt i budgeten för åren 2024 till 2026.
Christoffer Öqvist (M), regionstyrelsens ordförande, talade om återhållsamhet och fokus på kärnverksamheten.
– Det är ett väldigt allvarligt läge, så vi behöver ha fokus på att få en budget i balans under den här perioden framöver. Då blir det en väldigt satsningsfattig budget.
I september kom regionstyret ut med sin handlingsplan för hur det stora budgetunderskottet på 1,2 miljarder kronor ska vändas till balans. Genom sex punkter ska en lång rad besparingar, nedskärningar och effektiviseringar i verksamheterna få ordning på ekonomin. Något som tidningen rapporterat löpande om under hösten, och sammanfattar här.
På måndagen kom det färdiga budgetförslaget, och med det passade regionstyret också på att leverera några nya åtgärder. Politikerna har bestämt sig för att utnyttja undantaget "synnerliga skäl" i kommunallagen, och planerar därmed för att gå back med 890 miljoner kronor. En åtgärd som lättar på behovet av akuta neddragningar, men styret planerar ändå för personaluppsägningar.
– På totalen kommer vi fortfarande att behöva bli färre medarbetare, sade Christoffer Öqvist.
En annan större nyhet var att avgifterna i sjukvården höjs. Nästa år blir det 25 procent dyrare att gå till vårdcentralen, och omkring 30 procent dyrare att utebli från ett vårdbesök. (Se faktarutan nedan för fler exempel.)
Genom lägre kostnader för färre medarbetare och färre kontor samt höjda intäkter från högre avgifter i vården och kollektivtrafiken ska Sörmland ges ny kraft i budgetarna framöver.
Hur kommer patienterna märka skillnad med den här budgeten?
– Jag tror att man kommer märka att det blir färre utbudspunkter, att man kanske behöver ta sig lite längre för att besöka vården.
Med detta syftade Christoffer Öqvist på att delar av vården ska centraliseras, och att exempelvis vissa typer av behandlingar bara kommer att finnas på ett sjukhus i länet.
Frågan om att höja skatten har tagits upp i debatten, som ett verktyg för att öka intäkterna till regionen under krisen. Minoritetsstyret upprepade sitt tydliga nej till en skattehöjning, och hänvisade till att de sörmländska hushållen inte ska tyngas mer än de redan gör av ökade kostnader för bland annat inflation, räntor och energi.
Men innebär inte en höjning av taxorna i sjukvården också en ökad tyngd på hushållen?
– En skattehöjning påverkar alla hushåll, oavsett om man utnyttjar vården eller inte. Men sen är det så att de som utnyttjar vården mycket snabbare slår i högkostnadsskyddet.
Partiet Vård för pengarna ingår i regionens minoritetsstyre som ligger bakom budgeten. I valet 2022 gick de till val på att sörmlänningarna skulle få "mer vård för pengarna". Tomas Borin är partiets regionråd i regionstyrelsen.
Vård för pengarnas partiledare Tomas Borin, regionråd med ansvar för personalfrågor, tycker att det är tråkigt att behöva göra nedskärningar i vården men menar att det är ofrånkomligt givet läget.
Blir det mer vård för pengarna med den här budgeten?
– Ja i förlängningen blir det så. Tar vi inte hand om vår ekonomi nu så ligger vi väldigt dåligt till. Då blir vi tvingade till att göra ännu mer drastiska nedskärningar. Så vi tar ansvar nu och minskar alla kostnader, säger Tomas Borin.
Tror du att väljarna är nöjda med hur ni presterar i styret?
– Vi lever som vi lär i alla fall. Vi håller nere på våra politiska kostnader, som vi har sagt. Vi försöker leverera vård för pengarna hela tiden. Sen att vi har fått det här enorma underskottet på vårt bord, det är svårt att styra.