Skarvkolonin pÄ Tureholmshalvön plockas lÄngsamt ner

Arbetet med att skaka ner 1 350 skarvbon pĂ„ Tureholmshalvön har pĂ„börjats. Nu hoppas berörda fastighetsĂ€gare fĂ„ tillstĂ„nd att skjuta flyttfĂ„glarna vid deras ankomst i april.

Arbetet med plocka ner skarvbona pÄ Tureholmshalvön kostar 100 000 kronor. "Bortkastade pengar om de ÄtervÀnder", sÀger Zeth Nyström frÄn UddbyvÀgens samfÀllighet.

Arbetet med plocka ner skarvbona pÄ Tureholmshalvön kostar 100 000 kronor. "Bortkastade pengar om de ÄtervÀnder", sÀger Zeth Nyström frÄn UddbyvÀgens samfÀllighet.

Foto: Isak Dahl/Privat

Trosa2022-12-19 04:45

Skarvkolonin pĂ„ Snöholmen i Trosa etablerades 2012, troligtvis av fĂ„glar frĂ„n DoftskĂ€rs hĂ€llar, lite mindre Ă€n en mil dĂ€rifrĂ„n. 

– Tidigare hade Ă€ggprickning beviljats pĂ„ DoftskĂ€rs hĂ€llar men utan nĂ„gon efterföljande ankomstjakt, sĂ€ger Zeth Nyström som skrivit under den senaste ansökan frĂ„n UddbyvĂ€gens samfĂ€llighet, dĂ€r golfklubben ingĂ„r tillsammans med nĂ€rliggande fastigheter. 

År 2021, nĂ€r kolonin pĂ„ Snöholmen vĂ€xt till 1 400 skarvbon, hade Ă€ven knappt 400 byggts i tvĂ„ dungar vid golfbanan pĂ„ Tureholmshalvön. I somras var siffrorna omvĂ€nda: 1 600 skarvbon runt golfbanan och drygt 500 pĂ„ Snöholmen. 

– Det Ă€r ett större problem Ă€n mĂ„nga inser. Först trodde vi att det rĂ€ckte med att ta ner lite trĂ€d vid golfkiosken, men det blev ofantligt mycket större, sĂ€ger Zeth Nyström.

Ansökan om ankomstjakt gÀller 500 av de skarvar som förvÀntas ÄtervÀnda till Tureholmshalvön under vÄren.

– Skarven Ă€r en flyttfĂ„gel som rör sig frĂ„n Ryssland till södra Sahara. Till Sverige kommer de först efter islossningen, innan de hĂ€ckar, sĂ€ger skyddsjaktkoordinator Urban Törnqvist.

Under veckan har han pĂ„börjat arbetet med att plocka ner 1 350 av förra Ă„rets bon.

– Det tar tid, vi försöker nu peta ner dem med pinnar, sĂ€ger han.

undefined
Enligt ansökan har lokala fastighetsmÀklare bekrÀftat att ingen vill köpa hus i nÀrheten av en skarvkoloni.

VĂ€rdeminskningen pĂ„ huset nĂ€rmast kolonin uppskattas till 7 miljoner och tillsammans med nĂ€rliggande hem hotas privata vĂ€rden pĂ„ över 50 miljoner, enligt ansökan. Som samtidigt pĂ„pekar att kostnaden för alternativa skyddsjaktmetoder – som att ta ner bon eller störa fĂ„glarna med modern laserteknik – Ă€r bortkastade pengar, om man tillĂ„ter att skarvarna etablerar sig igen. 

– Man kan ta ner skarvbon, störa fĂ„glarna, eller skjuta dem. Det Ă€r tre delar, men de tvĂ„ första Ă€r bara att flytta problemet nĂ„gon annanstans, sĂ€ger Zeth Nyström.

Hur mycket det hjÀlper att skjuta 500 ÄtervÀndande skarvar Àr oklart.

– Om man skjuter isĂ€r 500 hĂ€ckande par skulle det fĂ„ stor effekt. Men det Ă€r inte sĂ„ jakten kommer gĂ„ till. Eftersom skarven Ă€r fridlyst fĂ„r skyddsjakten inte vara populationsminskande, sĂ€ger Urban Törnqvist.

Enligt honom kan man tÀnka sig att ett par tusen fÄglar byter plats eller avstÄr frÄn hÀckning nÀr de möts av hagelskott i april.

– Med de vĂ€rden som stĂ„r pĂ„ spel krĂ€vs kraftfulla insatser. Att det sedan blir ekonomisk skada nĂ„gon annanstans Ă€r upp till lĂ€nsstyrelsen att förhĂ„lla sig till, sĂ€ger han.

Karta: Golfbana
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!