Enligt ansökan har lokala fastighetsmäklare bekräftat att ingen vill köpa hus i närheten av en skarvkoloni.
Skarvkolonin på Snöholmen i Trosa etablerades 2012, troligtvis av fåglar från Doftskärs hällar, lite mindre än en mil därifrån.
– Tidigare hade äggprickning beviljats på Doftskärs hällar men utan någon efterföljande ankomstjakt, säger Zeth Nyström som skrivit under den senaste ansökan från Uddbyvägens samfällighet, där golfklubben ingår tillsammans med närliggande fastigheter.
År 2021, när kolonin på Snöholmen växt till 1 400 skarvbon, hade även knappt 400 byggts i två dungar vid golfbanan på Tureholmshalvön. I somras var siffrorna omvända: 1 600 skarvbon runt golfbanan och drygt 500 på Snöholmen.
– Det är ett större problem än många inser. Först trodde vi att det räckte med att ta ner lite träd vid golfkiosken, men det blev ofantligt mycket större, säger Zeth Nyström.
Ansökan om ankomstjakt gäller 500 av de skarvar som förväntas återvända till Tureholmshalvön under våren.
– Skarven är en flyttfågel som rör sig från Ryssland till södra Sahara. Till Sverige kommer de först efter islossningen, innan de häckar, säger skyddsjaktkoordinator Urban Törnqvist.
Under veckan har han påbörjat arbetet med att plocka ner 1 350 av förra årets bon.
– Det tar tid, vi försöker nu peta ner dem med pinnar, säger han.
Värdeminskningen på huset närmast kolonin uppskattas till 7 miljoner och tillsammans med närliggande hem hotas privata värden på över 50 miljoner, enligt ansökan. Som samtidigt påpekar att kostnaden för alternativa skyddsjaktmetoder – som att ta ner bon eller störa fåglarna med modern laserteknik – är bortkastade pengar, om man tillåter att skarvarna etablerar sig igen.
– Man kan ta ner skarvbon, störa fåglarna, eller skjuta dem. Det är tre delar, men de två första är bara att flytta problemet någon annanstans, säger Zeth Nyström.
Hur mycket det hjälper att skjuta 500 återvändande skarvar är oklart.
– Om man skjuter isär 500 häckande par skulle det få stor effekt. Men det är inte så jakten kommer gå till. Eftersom skarven är fridlyst får skyddsjakten inte vara populationsminskande, säger Urban Törnqvist.
Enligt honom kan man tänka sig att ett par tusen fåglar byter plats eller avstår från häckning när de möts av hagelskott i april.
– Med de värden som står på spel krävs kraftfulla insatser. Att det sedan blir ekonomisk skada någon annanstans är upp till länsstyrelsen att förhålla sig till, säger han.