Trosa kommun har placerat sig ganska högt upp på listan över hur långt kommunerna kommit i sitt klimatanpassningsarbete.
– Man kan till exempel se det på hur vattenflödena förändras. Och att marken inte är snötäckt lika länge på vintrarna längre, säger Elin van Dooren.
Frågan hon svarar på är om hon märker av klimatkrisen i sitt arbete som kommunekolog i Trosa kommun. Hon säger att hon också märker av en ökad medvetenhet om klimatkrisen.
Nyligen fick Trosa kommun, och alla Sveriges kommuner, svara på frågor om hur de jobbar med klimatanpassning, det vill säga hur de förbereder sig för stigande havsnivåer, ökad risk för skyfall, erosion, torka, värmebölja samt ras och skred.
Det är det oberoende forskningsinstitutet IVL som gjort en kartläggning. I en tidigare artikel har SN skrivit om Gnesta kommun, som fick en riktig bottennotering i rankingen i år, och hamnade på plats 187 av totalt 194 kommuner.
Trosa kommun har fått ganska höga poäng och hamnar på 34:e plats. Detta trots att det inte skyltas med någon klimatanpassningsplan på kommunens hemsida, eller finns något samlat styrdokument.
Trosa kommun deltar även i ett länsövergripande projekt med syftet att lyfta kunskapsnivåerna för hur man framtidssäkrar städer med fokus på vatten berättar Elin van Dooren.
Elin van Dooren säger att arbetet med klimatanpassning är integrerat i flera olika delar av kommunens verksamhet.
– Det handlar mycket om vad man lägger i begreppet klimatanpassning. Det kan handla om allt från beskuggning på förskolegården till skyfallshantering. Det är inte så att vi alltid använder begreppet klimatanpassning, eller ens tänker på att det är en sådan åtgärd, utan vi ser det som en verksamhetsfråga. Det här är inte något som bara en person kan jobba med.
Elin van Dooren har jobbat i Trosa kommun sedan 2010. Hon berättar att hon märker en ökad medvetenhet, att frågorna hon får om klimat och hållbarhet i sitt jobb har ökat.
Hon nämner några av de åtgärder som kommunen jobbar med för att förbereda sig för ett förändrat klimat.
Stabiliseringsåtgärder längs Trosaån, spontning av kajkanter, dagvattenutredningar och att se över dricksvattenförsörjningen, riktlinjer för hantering av värmeböljor inom äldrevården, riktlinjer för nybyggnation och hur man exempelvis hanterar fällning av träd som kan vara behjälpliga vid både skyfall och värmeböljor i en stad.
Finns det någon risk att arbetet med klimatanpassning stjäl energi och pengar från arbetet med att minska klimatutsläppen i en kommun?
– Vi väljer inte mellan det ena och andra, de kompletterar varandra. Till exempel gör vi en ny energi- och klimatplan som går på remiss i dagarna.
Vad är det svåraste med att förbereda sig för ett förändrat klimat för en kommun?
– Vi har olika scenarier med statistiska underlag som vi använder oss av i arbetet. Men naturen är oförutsägbar, det kan hända saker som vi inte förutsett.