När det gäller den totala årskostnaden från Svenskt Vattens genomsnittshus ligger Trosa på andra plats. Skillnaden mellan Sveriges kommuner har ökat raketartat och är nu 531 procent mellan den dyraste och den billigaste.
John Carlsson, (C), ordförande för teknik- och servicenämnden, ger ett lugnande svar:
– Nej. Det blir ingen höjning under 2025.
Han berättar att det dock kan bli indexhöjningar under 2026, för att täcka ökade kostnader.
– Men det blir bara små ökningar på några procent. Målet är att få en jämn kostnadsökning så att det inte blir så ryckigt som det varit de senaste åren.
Varför kostar det så mycket?
– Det är två delar, den ena är dricksvattnet, den andra är att ta hand om det och rena det efter att det har kommit ur kranen. Det är väldigt mycket högre kostnad än att leverera vattnet. Det i sin tur beror på mycket högre lagkrav på reningsgraden, som i grunden handlar om att värna om Östersjön – och det kostar pengar, förklarar John Carlsson.
John Carlsson (C) förklarar att flera faktorer påverkar vattentaxan.
Det är ett av skälen till att Trosa kommun valt att gå med i kommunernas samarbete Himmerfjärdverket, istället för att fortsätta satsa på egna reningsverk. Men då kommunen inte kan ansluta överföringsledningen förrän 2027, har man tvingats till omfattande investeringar i de vattenverk som finns.
– De kostnaderna ska nu avskrivas på ganska kort tid. Vi tycker också det är viktigt att göra det underhåll som vi skjutit på i så många år. Vi vill inte sluta med det, snarare öka på det eftersom det i en framtid leder till lägre kostnader.
Men lösningen kostar hiskeligt mycket pengar, kommer inte det innebära mycket högre taxor framöver också?
– Nej, det blir avskrivningskostnader som har väldigt lång avskrivningstid. Även om det tillkommer räntekostnader är det här en lösning som ska hålla 50, 60, 70 kanske 80 år framåt i tiden. Den ska inte bara betalas av de som använder den nu, utan även de som gör det i framtiden.
Himmerfjärdsverket
Det finns de som anser att kommunen borde ta av skattemedel för att lindra effekten för hushållen, om taxan måste höjas väldigt mycket under ett par års tid, som det varit nu.
– Vi inom alliansen är av åsikten att kostnaderna ska betalas av de som använder det. Man kan maskera kostnaden genom att plocka ur skattemedel som en del kommuner gör, men Trosa har alla fritidsboenden och företag, som inte betalar skatt i kommunen men ändå använder vårt vatten och avlopp.
– Då skulle inte de vara med och betala. Liksom att de som har enskilda lösningar skulle tvingas vara med och betala för något de inte tar del av.
Stora företag som förbrukar mycket vatten betalar en högre fast avgift.
Handlar det bara om en politisk ideologi att ni står fast vid det beslutet?
– Nej, om vi ska använda skattemedel har vi inte de pengarna till andra verksamheter, eller om det kommer ett underskott igen. Vad har vi då att spela med, mer än skattehöjningar? Det vill vi inte.
Men näst högst i Sverige, ska det vara nödvändigt för en rik kommun som Trosa?
– Jag tror att Trosa nu ligger i framkant och tar en kostnadsökning som andra kommuner också kommer att tvingas ta, svarar John Carlsson, som menar att det är dyrare att leverera vatten för en liten kommun jämfört med en stor, där även geografi och ledningssträckor spelar in.
– Men nu har vi den taxa vi behöver. Vi har kostnadstäckning. Vi jobbar så effektivt vi kan – och vi investerar väldigt mycket för framtiden med mindre miljöpåverkan och större driftsäkerhet.
Trosa ligger på sjunde plats när det gäller höjning av brukaravgift för 2024. Höjningen från 2023 till 2024 är den största sett över hela landet sedan 2002.
Det här med de fjärravlästa vattenmätarna då, som folk är förbannade över på sociala medier. Installerade men används inte?
– Vi har under ett antal år bytt ut de analoga mätarna till digitala som kan fjärravläsas. Men vi vill inte byta alla på en gång eftersom vi då måste göra det samtidigt med alla en gång till, när de ska bytas nästa gång. Därför sprider vi ut det.
Det här gör att abonnenterna bara betalar vad de faktiskt förbrukat, inte en uppskattad kostnad som idag.
– De kommer att börja användas i slutet av nästa år eller början av året därpå.
Men nu har du bytt från vattenmätaravgift till fast avgift på fakturan?
– Mätaravgift är en gammal, gammal benämning. Det är inte den man betalar för egentligen, det är för tjänsten, ungefär som nätavgiften på elfakturan.
Trots att många kommuner höjt sina VA-taxor framhåller Svenskt Vatten att vatten fortfarande är billigt i Sverige och bara står för en liten del av hushållens kostnader.
Varför är VA-taxan ett så hett diskussionsämne?
– Grundproblemet är att vatten- och avloppsledningar är nedgrävda. Syns de inte så finns de inte. Tills de går sönder eller lagstiftningen ställer mycket högre krav – och då blir det dyrt. Men tack vare de höjningar och investeringar vi nu gjort kommer Trosa att ligga bättre till än många andra kommuner som också kommer att tvingas höja framöver.