Kanotslalom är en tuff och svår sport där paddlarna utmanas av ett rörligt och kraftfullt element i ständig förändring.
Den snö- och regnrika vintern har om möjligt gjort det ännu svårare för paddlarna att bemästra forsen. Vattnet dundrar fram vid Nyköpings forspaddlares bana vid Perioden, med stor kraft. SMHI har utfärdat en gul varning för så höga flöden att det kan innebära risker för allmänhet och samhälle.
Det hindrar inte bröderna Carl och Gustaf Fiander från att ge sig i kast med banan.
– Det har varit mycket vatten i två veckor nu men senaste veckan har det varit galet mycket, säger Carl Finader.
Inför passet har killarna tagit reda på att forsen just nu far fram med en styrka på 85 kubikmeter per sekund.
– Och nästa vecka ska det bli 90, säger Gustaf Finader som kollat det hydrologiska läget hos SMHI.
– Och vi är först, skrattar brorsan.
För Fredrik Wahlén, landslagskanotist, lärare på kanotgymnasiet och dessutom Gustaf och Carls mentor, är med landslaget i Frankrike och missar därmed rekordforsen.
– Det blir första gången man slår honom, skojar Carl Fiander.
Fredrik Wahlén har aldrig varit med om så mycket vatten under hela sin långa karriär.
– Och jag gick ut kanotgymnasiet här i Nyköping 06/07. Har alltså kört i forsen i 20 år, konstaterar han från Frankrike.
Forsen blir så stark, vattnet går så fort att paddlarna helt enkelt inte hinner med att manövrera genom forsen. Den ändrar dessutom karaktär väldigt mycket och får mycket bubblor, vilket gör att paddeln inte får samma grepp.
– Du ser hur gult vattnet är där, säger Gustaf Fiander och pekar ut i den dundrande forsen.
– Ju svartare vatten, desto bättre grepp, förklarar han.
Det optimala för kanotslalompaddlarna är en fors på mellan 25–35 kubikmeter per sekund.
– Någon gång har det väl varit 45–50, säger Fredrik Wahlén.
Så siffrorna nu är helt otroliga. För tillfället genomförs därför passen lite längre ifrån forsen än normalt.
Denna snörika vinter är det inte bara massor av vatten som ställt till det för forspaddlarna. Kylan gör att det blir is på portarna. De pinnar som är dithängda över forsen som paddlarna ska ta sig igenom utan att röra, blir isbelagda. Några har ramlat ner från sin vajer i vinter.
– Jag brukar ha en hammare och försöka hacka bort men det kommer på nytt direkt, säger Gustaf Fiander.