Läraren Chrille Isaksson undervisar på Nyköpings högstadium.
"Det blev en grej bland oss ungdomar, att alla ville gå där för att det var häftigt, nytt. Det var coolt."
Eleven, som vill vara anonym, var en av de första som började på skolan när den öppnade, höstterminen 2014. Förväntningarna var höga.
Verkligheten blev en annan.
– Det var högljutt och det var bråk, både verbala och fysiska. Det blev väldigt surrigt generellt eftersom det var så mycket folk på skolan. Det fanns inte en lugn plats.
Till slut valde eleven att byta skola för att hen kände sig otrygg.
– Det var tyst i klassrummet, det hade jag inte upplevt tidigare.
Flera tidigare elever som SN pratat med säger att det var svårt att få studiero, att lärare byttes frekvent och att det var för få vuxna.
En elev som slutade för ett par år sedan säger att det i nian "eskalerade enormt", med mycket verbala bråk och brandlarm som startades med flit. Ibland förekom fysiska bråk.
– Inte många av oss trivdes på slutet. Det var verkligen kaos. Man lärde sig typ inget i nian, säger eleven, som vill vara anonym.
När hen gick på skolan kom en pojke dit, som inte var elev, och uttalade hot mot skolan. Vid ett annat tillfälle kastades en smällare in i matsalskön.
– Man såg bara hur det blixtrade. Vi är många som fortfarande har svårt för höga ljud.
Endast drygt hälften av eleverna på Nyköpings högstadium går ut nian med godkänt betyg i alla ämnen, enligt Skolverkets senaste statistik för läsåret 2022/2023.
Trots tumultet, fick hen mycket glädje under studietiden – av lärarna:
– Jag tycker synd om dem, att de behövde stå ut med all skit som elever gjorde.
Hur var det för dina kompisar som samtidigt gick på andra högstadieskolor?
– Alla har väl dramatik på sin skola, men jag upplevde inte att de behövde stå ute tolv gånger på fem dagar på grund av brandlarm. Att det är lite klassdramatik kan jag leva med. Det är det väl på alla skolor, säger hen.
Ludwig Hallbäck var elev på Omega åren 2019 till 2022 och var en tid ordförande i elevrådet. Han beskriver att det blev lugnare i slutet av årskurs åtta – till skillnad från eleven som samtidigt gick på Alpha, där miljön enligt hen "eskalerade" i årskurs nio.
– Det blev lugnare när man fick ut lärarna i korridoren och hade mentorer som gick runt, säger Ludwig Hallbäck.
Han fortsätter:
– Vi hade några lärare som la ner sin själ på att göra det så bra som möjligt för oss med de resurser de hade. Jag älskar dem än idag.
Det har verkligen blivit en white flight
Ludwig Hallbäck minns sina studieår som en spännande period.
– Det fanns en stor mångfald och jag tyckte det var jätteroligt.
Att minska segregationen var som SN berättat ett huvudsyfte med den nya storskolan. Åsikterna går isär kring hur det gått.
– Det har verkligen blivit en "white flight". Många högutbildade föräldrar valde att sätta sina barn i andra skolor. Föräldrar är sig själv närmast när det gäller deras barn, säger en lärare.
Klyftan mellan det kommunala högstadiet och friskolorna syns i studieresultaten.
Nästan hälften av skolans niondeklassare slutade 2023 utan godkänt i alla ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet var då 191. En ökning från 176,9 året innan – men fortfarande sämst i Nyköping.
Skolans rektor Tina Johansson kommenterar:
– En orsak är att de elever som flyttar in eller är nyanlända eller flyktingar under året, får alla en plats hos oss. Det kan vara elever som är placerade i familjehem eller HVB-hem och har haft en jobbig skolgång bakom sig och mycket att jobba ikapp.
Enligt henne har elever något lägre meritvärde när de börjar på skolan, jämfört med de som börjar på friskolor. När de väl går på Nyköpings högstadium tycker hon dock att de har likvärdiga förutsättningar att få bra betyg, som andra elever.
Peter Ekedahl, kommunens högsta skolchef, säger att många elever har så kallad anpassad studiegång och har tagit bort ett eller flera ämnen för att fokusera på att klara gymnasiebehörighet. Han menar att det är en förklaring till att så många inte får godkänt i alla ämnen.
Flera lärare som SN har pratat med beskriver en stor frustration, en känsla av att inte räcka till. En lärare, som vill vara anonym, säger:
– Redan nu "hoppas" jag att det blir många hemmasittare under läsåret, eftersom jag inte vet hur jag annars ska stå ut med att se barnens hjälplösa ansikten. Jag kan ändå inte hjälpa dem.
Läraren beskriver en stressig arbetssituation och säger att den är en orsak till att elever på skolan inte når målen.
Tidigare elev: "Vi hade några lärare som la ner sin själ på att göra det så bra som möjligt för oss med de resurser de hade. Jag älskar dom än idag. (Bilden är arrangerad).
Hen fortsätter:
– För att överleva den dagliga stressen och arbetsbördan, säger vi kollegor till varandra att vi måste satsa på de elever som ändå kan nå ett E. De andra måste vi tvinga oss att bortse ifrån, eftersom det ändå saknas tid och förutsättningar för att hjälpa dem.
En lärare som slutade på skolan för ett par år sedan berättar om samma frustration:
– Jag kände mig ofta otillräcklig, säger hen.
Hösten 2021 genomförde Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet (numera Sveriges lärare) en enkät bland sina medlemmar om arbetsmiljön på Nyköpings högstadium. Nära tre av fyra lärare upplevde inte att arbetet var fritt från hot och våld.
– Att 75 procent svarar att det förekommer hot och våld på arbetsplatsen är ju för fan inte klokt, sa en lärare då till SN.
Facken beskrev då resultatet som "alarmerande". Enligt Marianne Rosén svarade 105 av cirka 130 till 140 medlemmar på enkäten. En ganska bra svarsfrekvens, säger hon.
I dag tycker Tina Johansson att undersökningen inte är relevant:
– Den hade låg svarsfrekvens och är inte intressant för oss att prata om nu, säger rektorn.
Hon och verksamhetschefen Anna Kapanen Kjellberg tycker att kommunens egen arbetsmiljöundersökning från förra året, där 120 personer svarade, är mer relevant. Där framgår att 95 procent av personalen känner sig trygga på sin arbetsplats.
Enligt Tina Johansson har skolan, enligt egna siffror, en personalomsättning på fyra procent bland lärarna.
– Vi tolkar det som att de trivs väldigt bra.
Facket menar dock att det är en för slimmad organisation, sett till antalet elever. Det påverkar arbetsmiljön.
– Många mår dåligt, det är alldeles för mycket att göra på för få personer, säger Marianne Rosén, Nyköpingsordförande för fackförbundet Sveriges lärare.
Rent statistiskt har skolan inte ovanligt få lärare. Enligt Skolverket fanns förra läsåret 10,1 elever per lärare (heltidstjänst). Snittet för skolor med enskild huvudman i Nyköping är 14,1 elever per lärare och rikssnittet för alla skolor 12.
SN har utan framgång sökt Marianne Rosén för en kommentar kring den faktiska lärartätheten.
Marianne Rosén säger att lärarna får mer att göra när så kallad kringpersonal dras in. Våren 2024 presenterade division utbildning ett underskott på 79 miljoner kronor och under sommaren blev det klart att totalt 20 skoltjänster försvinner – bland annat lärarassistenter.
På Nyköpings högstadium dras 1,5 tjänster in – fritidsledare som arbetar i kaféet, enligt Tina Johansson.
Hur upplever då eleverna läget?
SN pratar med elva tonåringar på Nyköpings högstadium – skolbyggnaden Alpha som invigdes 2014 och den äldre Omega.
Kajsa Andersson, Isabelle Kovacs och Tyra Lundberg är elever i årskurs 9 på Omega.
Alphaeleverna är i det stora hela nöjda och har oftast studiero, även om det ibland blir tjafsig stämning. Behöver man extrahjälp finns resurser, men ibland blir det tajt, anser Tyra Lundberg, 15 år, som går på Omega. Hon syftar på att det är mycket att göra i nian.
– Det finns värre klasser, men vår är ganska lugn, säger hon och skrattar.
Eleverna på Omega säger att studieron ibland blir lidande av att skolan är gammal. Korridorerna är smala och fylls lätt upp av elever när det är rast. Stöket där påverkar även studieron i klassrummet. Ljudnivån är hög och luften dålig, tycker de.
Kajsa Andersson, 15 år, hade hellre gått på en friskola, säger hon nu i efterhand. Det hade varit mindre kaos och man hade lärt sig lite bättre, tror hon. Hon och två av hennes tjejkompisar, som alla går nian, ser fram emot att sluta i grundskolan. De är skoltrötta efter sin tid på Omega.
Elevernas upplevelser av stök och bråk bekräftas av de kommunala incidentrapporter som SN begärt ut. Den visar att skolan, hittills i år, har rapporterat in 70–80 så kallade tillbud eller olycksfall. Det kan handla om kränkande eller utåtagerande beteenden hos elever.
Peter Ekedahl medger att det finns stök på skolorna, men säger att det inte är det normala. Om något händer hanterar ledningen det på ett ansvarsfullt sätt, tycker han.
Marianne Rosén tycker inte heller att incidentrapporten sticker i ögonen.
– Det är nog samma individer som återkommer, säger hon.
Hennes kollega, skyddsombudet Johan Olofsson, håller med och tycker att skolan har en tendens att överrapportera.
Tina Johansson och Anna Kapanen Kjellberg säger att det har blivit lugnare sedan de tog över ansvaret för skolan 2021.
– I början upplevde vi mycket stök. Nu gör vi inte det – alls, säger rektorn.
Skolan har jobbat aktivt med tillit, förtroende, elevhälsa och rastaktiviteter, säger hon.
SO-läraren Chrille Isaksson håller med:
– Jag skulle beskriva det som ett hav som har stillat sig. Inledningsvis var det en stor organisationsförändring – det var nytt för alla.
Han fortsätter:
– Det trygghetsskapande arbetet har gett effekt och saker sitter på ett helt annat sätt idag jämfört med tidigare. Vi har byggt upp relationer och förtroenden. Initialt var det inte många som kände en känsla av sammanhang.
Och något tycks ha hänt.
Bara för att Alpha är en kommunal skola så betyder det inte att den är dålig
Darvin Hedeney
Elev
Trots haltande betyg, frustration bland lärare och en del stök, så verkar de flesta eleverna trivas på Nyköpings högstadium. Och enligt en enkät från förra året känner de allra flesta sig också trygga, i klassrummen och på skolan.
– Stök blir det överallt, på alla skolor. Bara för att Alpha är en kommunal skola så betyder det inte att den är dålig, säger åttondeklassaren Darvin Hedeney.
Nästa del: Politikerna om framtiden för Nyköpings högstadium.